Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Svårigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och från idrottsvärlden. Företagsledares syn på kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnå en högpresterande nivå, med ett fokus på kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn på högpresterande företag var mer rationalistisk än vad dagens litteratur är.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Sekretessbelagd.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.    Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.    Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention. Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention.De viktigaste slutsatserna av detta arbete är:-          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna.-          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt.-          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin..

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan påindividerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andradrabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer somdrabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänslabaseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer somdiagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteendensom stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativaintervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktivtematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp somkunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skalasom mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vadprestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan varaanvändbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet..

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.

SammanfattningSyfte: Syfte är att beskriva strategiska aspekter en småföretagare möjligen kananvända vid en introduktion.Frågeställning: Hur kan en småföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsämnet har granskats och ett område har identifierats där ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in från egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslå vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlågkonjunktur för introduceringen är inte lika avgörande som teorinframhäver. Teorin hävdar att en introducering i en lågkonjunktur bör senareläggas, något som inte stämmer då en småföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lågkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För många småföretag är en lokal introduktion att föredra för att kunna växa organsikt och riskfritt.

Sammanfattning Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor. Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt.

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.