Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/OM 1660/kursbeteckning: Examensarbete II i Reproduktiv och perinatal hälsa.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den Nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier. Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program..

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ?de långa linjernas perspektiv?. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Den största förändringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lärare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mäta elevers och lärares attityder till valfriheten i skolan. Den består av ett antal påståenden som elever och lärare skall instämma i eller ta avstånd från på en femgradig skala. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på totalt fem gymnasieskolor i tre skånska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem.

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

Slang är starkt förknippat med ungdomar och deras vardagsspråk, men frågan är om dagens ungdomar även tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras användning av slang på fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjälp av kvantitativa enkäter som delades ut både till elever och lärare inom några gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lärarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen är och att eleverna använder mer slang på fritiden slang mer än vad lärarna. Resultatet visade även att lärarna uppfattar att eleverna använder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna själva menade dock att de sällan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet var att undersöka vilka arbetssätt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhållningssätt till dem. Undersökningen genomfördes på en gymnasiefriskola i norra Sverige där sex elever som gick första året på gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer användes för att få en större förståelse för hur elever uppfattar olika arbetssätt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det på denna skola förekom relativt traditionella sätt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men även lärarledd undervisning med bland annat föreläsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

SAMMANFATTNINGDen här uppsatsen behandlar den Nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågorsom ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.