I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen.

Det här examensarbetet är gjort åt Vattenfall Service Nord AB som har hand om driften för 54 vattenkraftverk i Sverige tillsammans med Vattenfall Service Syd AB. I arbetsuppgifterna för driftpersonalen ingår även jourtjänstgöring. Varje vaktutryckning som görs är kostsam. Undersökning av larm som medfört vaktutryckningar av driftpersonal till vattenkraftverk mellan 2004-01-01 ? 2005-06-30 på axel, lager och turbinsystem har gjorts.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva hur kommunerna kvalitetssäkrar den interna kontrollen. Utifrån syftet har vi formulerat problemformuleringen. Kvalitetssäkrar kommuner sin interna kontroll och i så fall hur och med vilka aktiviteter utförs det? Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av fallstudiemetoden. Vi utförde intervjuerna i tre kommuner och där intervjuade vi tre ekonomiansvarig/personer som arbetar med den interna kontrollen samt tre sakkunniga revisorer.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar?METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel.

Fler och fler människor bosätter sig i eller i närheten av större städer och storstadsregionernas inflytande på samhället växer sig hela tiden starkare. I dag bor hälften av den svenska befolkningen i någon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka på efterkälken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet Fjärde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovärdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad räknas regionen som den fjärDe största i Sverige med lite mer än 400 000 invånare.

Södra är världens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig på att Södra har en stark tro på dissolvingmassa och särskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fått allt mindre betydelse på en textilfibermarknad där syntetiska fibrer som polyester istället vunnit mark. Materialet har dock på senare år kommit i ropet på grund av rädsla för framtida begränsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

Detta är en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vårt lands historia som kännetecknades av en stor omvandling vad gäller människors förutsättningar och livssituation. Sverige liksom övriga västvärlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den värld vi lever i på ett radikalt sätt. Den omvandling av samhället från jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks ställde såväl människor som stat på prov. Hur väl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Byggföretagen är intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpålning sedan det har blivit tillåtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och därmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent källarvägg. Syftet med arbetet är att se om det kan vara intressant att använda slitsmurar eller sekantpålar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands används slitsmurar och sekantpålar i innerstadsmiljö.

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.