MÄnga patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vÄrdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter Àr lÄg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig pÄ grund av det obehag och den Ängest patientens tillstÄnd vÀcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka kÀnslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjÀrtsvikt kan fÄ en förbÀttrad nutrition genom egenvÄrd.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsÀttning för att personer med hjÀrtsvikt ska klara sin egenvÄrd och ges möjlighet att förbÀttra sin nutrition Àr utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera Àr att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehÄlla information om vilken typ av mat personer med hjÀrtsvikt behöver Àta samt varför.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att tolkas i kursplanerna för Àmnet Svenska som andrasprÄk, kurserna A och B, men ocksÄ vilka uppfattningar av Àmnet som finns bland verksamma lÀrare pÄ gymnasiet. För att ta reda pÄ vad Svenska som andrasprÄk Àr i teorin har jag lÀst forskning som gjorts kring andrasprÄksundervisning, men jag har ocksÄ med utgÄngspunkt i teoretiska Àmneskonceptioner analyserat de direktiv som finns i Skolverkets kursplaner och beskrivningar av Àmnet. För att fÄ svar pÄ hur gymnasieÀmnet utformas i praktiken har jag anvÀnt mig av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. För att fÄ ett djupare och mer nyanserat resultat har jag ocksÄ gjort kvalitativa intervjuer. Informanterna i undersökningen bestod av undervisande lÀrare i Àmnet.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..

Denna studie har bekrÀftat LuleÄ tekniska universitets förvaltnings farhÄgor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig pÄ respektive samhÀllsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstÀnkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig pÄ de samhÀllsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större Àn sÄ, nÀrmare bestÀmt 45,6%. UtifrÄn de enkÀtsvar som analyserats i anknytning till denna studie gÄr det dessvÀrre inte att dra nÄgra generella slutsatser till anledningen av ovanstÄende. Det finns dock vissa gemensamma nÀmnare som ger antydningar till vad som pÄverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd hos vÄrdtagare pÄ Àldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbÀttra munvÄrden pÄ Àldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfÀllig munvÄrd var bland annat; motvilja frÄn vÄrdtagaren, munvÄrd ansÄgs som motbjudande av omvÄrdnadspersonal, lÄg prioritering av munvÄrd, brist pÄ kunskap om munvÄrd hos omvÄrdnadspersonal och brist pÄ rutiner för munvÄrd.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.