En viktig del i Vägverkets trafiksäkerhetsarbete är de djupstudieutredningar som genomförs efter varje dödsolycka i vägtransportsystemet. Kunskapen från djupstudierna används av Vägverket och andra systemutformare som underlag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt Nollvisionen. Men i vilken omfattning genomförs dessa åtgärder och vilken effekt har de haft på trafiksäkerheten? Syftet med rapporten är att följa upp de åtgärdsförslag för fysiska åtgärder i vägmiljön som togs fram i djupstudiearbetet 2005-2007 inom Vägverket Region Norr och analysera vilken effekt genomförda åtgärder haft på trafiksäkerheten. Rapporten har arbetats fram under sommaren 2009 och studien bygger på en granskning av 97 genomförda djupstudieutredningar och olycksdata från åren 2005-2007 inom Region Norr.

Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsnoterade företag i Australien använt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsnoterade företag, de som är noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder räntebeläggas. Detta sker genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen. Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande. Genom intervjuer och en undersökning av företagens årsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet av företagen upplöst sina periodiseringsfonder mellan åren 2003 och 2005.

Det finns flera olika sköldkörtelsjukdomar men vanligast är hypotyreos och hypertyreos. Under de senaste åren har flera västerländska studier visat att användningen av tyreostatika ökar. Syftet med följande arbete har varit att undersöka prevalens och incidens av hyperthyreodism genom att undersöka användningen av tyreostatika, d v s propyltiouracil och tiamazol, i de olika landstingen med avseende på kön och ålder. Registerdata över samtliga receptuttag av propyltiouracil och tiamazol, mellan 1 juli, 2005 till och med 31 juni, 2007 erhölls från Svenska läkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. Filerna innehöll uppgift om kön och landsting och var också åldersindelat i åldrarna 0 till 85 + år.

This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely connected than those of 2005. The observed changes in social network structure are compared to changes in company ownership in Swedish publicly traded companies during the same period, and it is found that the observed changes in network density and cohesion can be related to a notable increase in the number of foreign board members. These results imply that the social organization of the Swedish system of corporate governance has changed notably during the period. Social network theory suggests that these changes can explain the greater demand for external regulation, decreased homogeneity of board members and increase in board member compensation observed under the period.

The aim of this investigation is to explain present and historical differences in the Swedish and Danish unemployment rates between 1976 and 2005 with a broad framework, making use of neoclassical and post-keynesian economic theory. The influence of the rate of investment to GDP, and various institutional factors are assessed in quantitative analysis. It is suggested that the crude answer of the question asked in the title, ?What is it that Denmark does that Sweden does not??, is that Denmark invests. This investigation suggests accordingly that the main reason of the relative labour market success during the 90?s in Denmark was a rising, and rapidly recovering, rate of investment to GDP, and perhaps not primarily its flexible labour market institutions.

Enligt alla respondenter finns det ett stort behov av ny lagstiftning. Det lagförslag som lades av Stockholms handelskammare i november 2006 skulle underlätta avsevärt för alla respondenter. Rättsinstansens definition av sponsring ligger till grund för tillämpningen och därmed för rättspraxis. Mellan rättsväsendets definitioner av sponsring och den företagsekonomiska definitionen finns ett stort gap vilket har lett till att Skatteverkets på rättspraxis baserade riktlinjer inte följs. Riktlinjerna upplevs av företagen som orimliga och verklighetsfrämmande.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ersättningen till verkställande direktörer i börsbolag har förändrats över en tidsperiod på sju år samt klargöra om företagen ändrat sina upplysningar till följd av de ökade regleringar som uppkommit under samma period.PROBLEM: Höga bonusutbetalningar till ledande befattningshavare kan anses som kontroversiella när de sker i samband med till exempel ökad arbetslöshet. När de makroekonomiska variabler som är prestationsdrivande är oförutsägbara kommer en stor del av förändringarna i företagens kompensation grundas på faktorer helt utanför företagsledningens kontroll. Mellan 2001 och 2005 var 60 procent av de bonusar som betalades ut till chefer vid svenska börsnoterade bolag baserade på förändringar i makroekonomiska variabler. När belöningssystem ansluts för mycket till mätbara variabler som aktiepris och kvartalsresultat uppkommer problem gällande ersättningar till ledande befattningshavare.METOD: Den hypotetisk-deduktiva ansatsen är det tillvägagångssätt som använts vid utformandet av denna uppsats då vi låtit pröva den befintliga teorin gällande belöningssystem empiriskt. Vi har även tillämpat den kvantitativa metoden då vi samlat in information via företagens årsredovisningar och därmed använt flera undersökningsenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förekomsten av aktierelaterade ersättningar har förändrats för svenska företag efter införandet av IFRS 2.Studien utgår från en tidigare studie gjord år 2000 av Rolf Rundfelt som visade att 80 % av Sveriges 30 största börsbolag hade aktierelaterade ersättningar till sina anställda. Innan år 2005 var det inte obligatoriskt för företag att kostnadsföra sina aktierelaterade ersättningar men från och med år 2005 och införandet av IFRS 2 blev det obligatoriskt. Det innebär att företagen, enligt IFRS 2, är tvungna att ta upp de aktierelaterade ersättningarna som en kostnad i de finansiella rapporterna. Inför införandet av IFRS 2 befarades det att antalet aktierelaterade ersättningar skulle minska.Metoden som använts i studien är en dokumentstudie och det material som använts är årsredovisningar. Data och information har plockats från årsredovisningar för att ge underlag till studien.Resultatet av studien visade att en minskning av antalet program inte skett efter IFRS 2 införande, utan snarare en ökning efter år 2005.

Västergarn is one of the smallest parishes on the island of Gotland. It?s a place of rich history and has been subject to numerous excavations throughout the years. The University of Gotland has conducted seminar excavations at Västergarn between the years of 2005-2012. During these excavations a lot of horse related finds have been found.

This master thesis consists of an investigation of the profitability per hectare in privatly owned forest land. The investigation is based on data collected from Skogsstyrelesen, Riksskogstaxeringen and Skogsforsk. During the last twenty years the prices on pulp wood and saw log have substantial decreased, but during the same time the the volumes from final felling have increased and the cost for felling has decreased, this investigation shows how the netprofit per hectARE after final felling has changed between year 1980-2005 This investigation shows that that the netprofit has stayed on a stable level during the years 1985-2005 even though prices pulp wood and saw log decreased. Much indicates that the demand of swedish pulp wood and saw log will continue to be strong or even stronger wich will give increased prices and an higher netprofit after final felling in the future.

Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

The upstream spawning migration of Atlantic salmon (Salmo salar) at the confluence area between the power-station outlet and the bypass-channel in river Umeälven (flow 430 m3s-1) was compared in 2004 and 2005, two years with different experimental flow-regimes. In 2004 the water flow in the bypass-channel was altered during the day with increased flows during the nights while the water flow in 2005 mainly was altered between the weekdays and weekends. Salmon showed altered migratory behaviour in this confluence area, assessed with telemetry (n=116) and echo-sounding, with up- or downstream responses depending on flow-changes in both the bypass and the power station outlet. Increased turbine flow through the power-station generally attracted salmon into the tunnel outlet area while increased spill-flows facilitated salmon to enter the bypass. Echo-sounding in the confluence area showed an increased swimming activity up- and downstream due to time in the day and flow-rates through the tunnel outlet. No changes in activity could be detected due to increasing or decreasing flow through the hydro-power facility.