Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, Nutritionsstatus och dokumentation.

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksår under vårdtiden. Trycksår är en vårdskada som med rätt åtgärder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvårdnadsåtgärder för trycksår hos äldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, däribland hög ålder, nedsatt Nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmåga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantär höftfraktur. Fem olika områden med förebyggande omvårdnadsåtgärder identifierades, däribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens Nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens Nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och Nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Bland äldre patienter i Sverige är undernäring ett problem som växer sig allt större.Forskning har visat att många äldre patienter riskerar att drabbas av ohälsa, minskatvälbefinnande och lägre egenvårds kapacitet vid undernäring (Johansson, 2004).Syftet med denna litteraturstudie var att genom omvårdnadsforskning belysasjuksköterskors attityder och kunskaper till nutritionsbehov ochnutritionsbedömningar hos äldre patienter över 65 år. En systematisk litteraturstudievaldes som metod, systematisk sökning, kritisk granskning, dataanalys samtsammanställning av vetenskapliga artiklar inom problemområdet gjordes. Idataanalysen framkom teman som sjuksköterskors attityd till nutrition,nutritionsbehov och nutritionsbedömning av äldre patienter. Sjuksköterskors kunskapoch utbildning om nutritionens betydelse för patienternas välbefinnande. Resultatet idenna studie visar att nutritionskunskap och utbildning bland sjuksköterskor i dag ärotillräcklig.

Viktnedgång är ett ofta förekommande fenomen hos patienter med allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vården. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgång och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvårdnad för att hjälpa patienten att bibehålla sin vikt. Metoden är en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad självbild, känner begränsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket är faktorer som påverkar hennes livskvalitet till det sämre.

Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

IntroduktionUndernäring är ett stort problem hos äldre personer, som bor inom särskilt äldreboende(SÄBO), trots att detta går att förebygga, om man ha en välgenomtänkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om längden på nattfastan, undernäringoch hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Med nattfastans längd menas tiden mellan sistamatintag på kvällen/natten och första matintag på morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlägga nattfastans längd, undernäring och hälsorelateradlivskvalitet hos en grupp äldre på ett särskilt äldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes på en somatisk avdelning på ett SÄBO.Sammanlagt 31 äldre personer, 23 kvinnor och 8 män med en åldersvariation mellan 68-100år och en medelålder på 87 år inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans längdberäknades för att kartlägga deltagarnas Nutritionsstatus. Hälsorelaterad livskvalitetberäknades med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D.

Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.