I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Folksonomier, system som låter användare klassificera innehåll, blir allt vanligare på webben. Typiskt sker denna klassificering genom att användare fritt beskriver innehållsobjekt med hjälp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhåller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen är baserad på ett webbgränssnitt, där besökare kunde förfina eller förkasta förslag på hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrån av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin måste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnås. Förslag på sådana förändringar presenteras slutligen..

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..

Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nå framgång och hur de skall få tillgång till väsentlig information som gör att resultatet slutligen påverkas positivt. I detta sammanhang är nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stället för att mäta den direkta resultatpåverkan av en åtgärd så kan organisationen mäta påverkan på nyckeltalet. På så sätt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgång. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och användas, men den stora frågan är hur de används i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förväntningar med tanke på utformning, implementering och användning? Vi genomförde en fallstudie på ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredställande nyckeltal, med fokus på de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende?MetodSemistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen.I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Under de senaste decennierna har begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, blivit ett centralt begrepp för många företag. För att vara ett konkurrenskraftigt företag handlar det idag inte endast om att ta ansvar för sitt företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv, utan även ur miljömässiga och sociala aspekter bör tas i beaktning när man driver en verksamhet. Skobranschen har under de senaste åren kännetecknats av en stark frammarsch med stadigt ökande försäljningsvolymer, vilket inte enbart är förenat med positiva effekter för skoföretagen. Transportarbetet har ökat, vilket leder till en allt större negativ påverkan på miljön och samhället. Ansvaret för detta ligger inte enbart hos transportören, utan även transportköparen anses bära en del av ansvaret och förväntas agera aktivt och ställa krav på sin transportör för att minska påverkan på omgivningen.