Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom prehospital akutsjukvård, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkäter delades ut på ambulansstationer i Uppsala län. Av 67 tillfrågade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade på enkäten. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av enkäter som bestod av sex öppna frågor som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet som baseras på ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer än varannan utsatts för fysiskt våld på något arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot än fysiskt våld.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård.

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor.Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania.Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania.

Vid start av amning är det viktigt att modern känner att hon kan få stöd från anhöriga och från experter. Om amningen inte fungerar kan mamman få svårt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla på sitt moderskap. Barnavårdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framträdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver därför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmåga att kunna samtala med föräldrarna. Det ligger på BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vårdande.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Oberoende av yrkesområde kan sjuksköterskor möta patienter i livets slutskede. Huvudmålet med den palliativa vården är att symtomlindra. I de fall då konventionell symtomlindring inte uppnår önskad effekt för patienten kan palliativ sedering bli en möjlig behandlingsform. Som teoretisk referensram används Patricia Benners teori ?från novis till expert? samt begreppet attityd.

The dog is unique in the way that the adult weight can vary 100 folds between the different breeds. Despite this, most of the breeds reach adult size before two years of age. For the large-breed dogs this means a very rapid growth when some of them can have a weight gain of up to 150 times their birth weight. The most rapid growth occurs when the puppies are between three to six months old and that kind of rapid growth during such a short period of time makes these large-breed puppies very sensitive to deficits and excesses of energy, nutrients and minerals. Some examples can be excess of energy, excess or deficit of minerals such as calcium and phosphorus or deficits of protein. The rapid growth can also make the large-breed puppies predisposed to some diseases affecting the skeletal and joints.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator.

Högstadietiden är en period då ungdomar ställs inför ökade krav och förväntningar, både från sig själv och omgivningen. Ofta blir stress en del av vardagen. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio upplever stress. Studien genomfördes genom fokusgruppsdiskussioner och innehållet bearbetades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Nio flickor och fyra pojkar deltog i studien.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Background: Myocardial infarction is the most frequent cause of death in Sweden. Previous research has indicated large gender differences as regards the type of care received by the patient. Aim: The aim of the literature review was to describe women?s experiences after myocardial infarction. Methods: A literature review based on eleven qualitative articles was performed.

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar.Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte.Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor.Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.