En sista utväg - sjuksköterskors attityder till att använda palliativ sedering
Oberoende av yrkesområde kan sjuksköterskor möta patienter i livets slutskede. Huvudmålet med den palliativa vården är att symtomlindra. I de fall då konventionell symtomlindring inte uppnår önskad effekt för patienten kan palliativ sedering bli en möjlig behandlingsform. Som teoretisk referensram används Patricia Benners teori ?från novis till expert? samt begreppet attityd. Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till att använda palliativ sedering som symtomlindring. Uppsatsen utgår ifrån vetenskapliga artiklar valda genom systematiska sökningar på databaserna: Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultaten visade på vikten av kommunikation och överensstämmelse inom teamet inför och vid behandling med palliativ sedering. Palliativ sedering innebar ett etiskt dilemma för sjuksköterskor, bland annat då det ställdes i relation till eutanasi. Sjuksköterskorna uppgav att de saknade djupare kunskap om palliativ sedering, dels om sederingen som behandlingsform och dels om dess påverkan på dödsförloppet. Sjuksköterskor uppgav även att de upplevde osäkerhet vid behandling med palliativ sedering vilket relaterades till att det inte fanns någon klar definition av begreppet. Vikten av att känna till och beakta patienters och närståendes önskningar återgavs av sjuksköterskor som en viktig faktor vid beslut av användandet av palliativ sedering som behandlingsform. Attityder påverkades av sjuksköterskans nivå av erfarenhet av palliativ sedering. I diskussionen analyseras resultatet utifrån den teoretiska referensramen. En utmaning för framtiden är att utveckla tydligare riktlinjer och terminologi rörande palliativ sedering, ge yrkesverksamma sjuksköterskor utrymme för ökad reflektion om behandlingsformen samt öka kunskapen om palliativ vård i sjuksköterskors grundutbildning.