Bakgrund: Omvårdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvårdens områden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn på döden. Enligt litteraturen känner sjuksköterskan ofta sorg när en patient hon vårdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhållningssätt till livet. Psykiskt påfrestande situationer kan bearbetas med hjälp av sjuksköterskans inre förmåga samt genom stöd från andra.

Background: One of the main concerns related to medical therapy is non-compliance to drugs. More than half of all patients do not comply with prescribed medication. Non-compliance to drug therapy leads to unnecessary suffering for the patient and there are no easy solutions to the problem. In order to create understanding for the individual patient it is important that medical staffs are enlightened on the existing problems concerning this matter. Purpose: To describe factors that effect compliance to drug prescription.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten.Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi.

SUMMARY The purpose of this study was to explore how nurses in the emergency department experience and cope with stress in their workplace. The study had a qualitative, descriptive approach and was based on nine individual, semi-structured interviews. They were then processed using content analysis. The content analysis of interviews resulted in two categories, "the nurse's experience of stress," "the nurses coping with stress." Together, the categories highlighted how nurses experienced stress during and after their shifts. The study showed clearly that all nurses experienced and coped with stress in their daily work activities..The authors noticed that stressful time for the nurses were repeated at each session and were similar in character.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva vilken attityd sjuksköterskan har till inducerad abort samt hur kvinnan upplever en inducerad abort.Metod; Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 15 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl, Medline/Pubmed samt genom manuell sökning.Resultat; Det går inte finna någon entydig attityd till aborter hos sjuksköterskor. Vissa har en mer positiv inställning och tycker att det är kvinnans rättighet och att sjuksköterskan ska stödja henne i detta. Samtidigt framkommer negativa attityder där sjuksköterskorna erkänner att de dömer kvinnan utifrån hennes val. En sen abort ger dock upphov till en mer negativ attityd än en tidig.

BACKGROUND: Mental disorders amongst students, has increased, and foremost amongst girls. One way to regulate their emotions, is by deliberate self-harm. Due to their profession, school nurses have the ability to detect self-harm amongst students, and can therefor give them a good professional support. AIM: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of deliberate self-harm amongst students. METHOD: The study is based on thirteen interviews with school nurses, via e-mail.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

The proportion of elderly people in Sweden is increasing. Many of these live at home and as their age increases so does the likelihood of health problems and the need for support, medical attention and care. Personnel working with home help provide a large part of this care, including areas of home-based care that are the responsibility of the district nurse. The purpose of this paper is to describe how home-help personnel perceive their work in the area of home-based care, as their views are an important factor in the ability to provide a care system that funktions successfully. The method employed here is phenomenografic and nine subjects from a home-help group have been interviewed.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower. Aim: The aim of the study was to explore nurses? perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not. Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis. Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses? perceptions.Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not.Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department.Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses? decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them.Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is ?parent support?. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and ?BB? care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days.

Every year an avorage of 40 000 Swedes fall ill with different forms of cancer. Chemotheraphy has an effect on the tumour cells as well as the healthy cells in the body, this causes many side effects which can be very problematic for the patient. The study was carried out in order to indicate the care measures that are taken to deal with the side effects i. e stomatit, loss of hair and sickness/vomiting, that are connected with chemotheraphy so that the outpatients will experience a quality of life. The method used was a qualitative interview with six nurses from the South if Sweden, all of whom are working with chemotheraphy patients.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.