Backgrund och Problem: I dagens globala miljö där företag köp och säljs kontinuerligt ärvärderingen en av grundpelarna. Värderingen består av en mängd olika komponenter där manskiljer på den fundamentala och tekniska analysen. I detta arbete analyseras värderingen som utgörden fundamentala analysens sista steg, utifrån två perspektiv.Problemformulering:? Hur värderas ett företag praktiskt utifrån dess kassaflöden respektive substansvärde?? Hur skiljer sig det värdet vi har fått i våra modeller gentemot det värdet som finns påbörsen? Om skillnader uppstår vad kan dessa bero på?Syfte: Detta arbete syftar till att skapa en förståelse för perspektivproblematiken vid värdering avföretag. För att uppnå detta har vi valt att praktiskt genomföra olika typer av värderingar på tvåvalda bolag, Castellum och Hufvudstaden.Avgränsningar: För att komma fram till själva värderingen krävs en djupare förståelse kringföretaget och dess omvärld.

Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng för avdelningen industriell design vid Luleå tekniska universitet och är genomfört under 10 veckor vintern 2007/2008. Uppdragsgivaren för arbetet är SoliferPolar AB som är en av Europas ledande tillverkare av åretrunthusvagnar. Projektet behandlar två modeller av Polarvagnen: Polar 560 CTH och Polar 620 TR. Uppdraget var att skapa en ny interiör för modellen Polar 620 TR med syfte att ge Polar inspiration för framtida inredningar. Arbetet innefattar också en djupgående kundundersökning på modellen Polar 560 CTH som har till syfte att ge SoliferPolar kännedom om kundernas åsikter på deras nuvarande inredning.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhållandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende på anpassningsgrad samt omvärldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har används i första hand för att angripa vår problemformulering. Valet av ansats är viktigt för att kunna avgöra lämplig analysmetod. Det finns sedan två sätt att mäta hur verkligheten ser ut och det är genom induktion och deduktion.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling? När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling?När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt.

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.

Billions of children, women and men lack access to safe water supplies, whichputs the affected in both social as well as economic despair. This paper willpresent some of the conclusions leading Non Governmental Organisations suchas the UN has presented recently concerning the terms of sustainability. Much ofit is true and important, but nothing can be done without extended cooperationbetween nations worldwide to find arguments that prevent short-term thinkingand economic wealth on the behalf of future sustainability.With a growing population and an increased competition for fresh water, theworld will soon face a severe shortage of good quality water for irrigation. This isbecause the distributions rarely match the demand, neither in Australia nor inAfrica. Important to notice is the major factor that the degradation of theenvironment is not one country?s problem to solve.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars inställning till att arbeta med en alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jämföra en förening som har en alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy.Huvudfrågeställningar har varit:? Hur arbetar Skiljebo SK med alkoholpolicyn och alkoholfrågor?? Hur har Skiljebo SK:s alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare?? Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en alkoholpolicy med alkoholfrågor?? Hur ser spelare och ledare i icke alkoholpolicy föreningar på alkoholfrågor?? Vad är orsaken till att föreningarna saknar en alkoholpolicy?? Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med alkoholpolicy?MetodVi har genomfört intervjuer med anställda personer i sex fotbollsföreningar på respektive förenings- hemort, där en förening arbetar med alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en alkoholpolicy. Vi har även genomfört en enkätundersökning där såväl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi använt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en alkoholpolicy.ResultatI Skiljebo SK finns det en alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen får ta del av.

Authors: Fanny Edstam & Joacim KettilTitle: Between Askim and Angered. A quantitative research of media's presentation of individuals in different socio-economic residential areas.Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 41Gothenburg is a city that struggles with the issues of segregation. Residential areas like Askim are poorly integrated and areas like Angered have a high amount of immigrated inhabitants. Our hypothesis, with this in mind, is that one can assume media reports from different socio economic residential areas in different ways. The assumed difference in reporting can have aneffect in the readers beliefs that an area can be better or worse than it actually is.

AbstraktVad attraheras anställda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgår från ett intresse för varför man väljer att börja på en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har därmed genomförts på det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP är som arbetsplats. Detta sker utifrån valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgår och kopplar samman fem övergripande områden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar på arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsställelse och engagemang.