Sök:

Sökresultat:

524 Uppsatser om Nova Lund - Sida 4 av 35

Byggnadsminnesmärkning eller varför är det så ont om Q?

This thesis deals with our heritage and the care of old buildings. In order to limit this vast area a specific attention has been brought upon the process of giving buildings a certain level of protection and after decision having it taken away, instead of giving a stronger protection level.Further limitation has been done through the choice of four buildings in Lund, within Lund University campus. These buildings all lost this certain level of protection. The participants in these kinds of cases have a level of power, what argumentation did they use?The methods being used are discourse analysis, phenomenology and the daily methods of the building care field..

Ledningens engagemang för intranätet på USiL - Universitetssjukhuset i Lund

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Sjukhusets hjärta? : Informationsbeteenden hos läkare och sjuksköterskor på Universitetssjukhuset i Lund

This Masters' thesis is a study on the information behaviour of hospital personnel at the University Hospital in Lund, Sweden. A questionnaire was distributed to 301 nurses and physicians working in the intensive care unit, the population was reduced to 244 persons. The response rate was 52%, i.e. 125 questionnaires were completed. Nurses constituted 68 % of the population.

Sekvenskonst eller skräp? Bibliotekariers inställning till tecknade serier för vuxna på Malmös och Lunds stadsbibliotek.

The purpose of the following thesis has been to study librarians' attitudes towards comics for grown up people. I have compared the attitudes among the staff in two public libraries in Sweden, Malmö public library and Lund public library. I have conducted five interviews with librarians and observed how the comics are handled in each library. I have also carried out a literary study of the history and theories of comics. Initially a definition of comics is presented, and then an overview of the development of comics and of some theories regarding them is offered.

Kännetecken för välutformade skolgårdar : med exempel från en grundskola i Lund

Syftet med detta kandidatexamensarbete är att få en bättre förståelse för hur man skapar en skolgård som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestått av observationer och intervjuer på Montessoriskolan i Lund samt besök på referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgården. Jag har kommit fram till att en bra skolgård kännetecknas av en stor innehållsrikedom. En välutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillåter kreativ lek på deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Att planera för stadsmässighet

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Informella sittplatser i det offentliga stadsrummet : applicerat på gråbrödersplatsen, en ny plats i Lund

This thesis is about informal seatings, those which are planned to merge into the city core environment and to supply a flexible public space. The thesis discusses how a diverse range of elements could result in different functions and social meanings. These are illustrated with visual examples and conceptual drawings. The position of the seating in a small public place is important, as well as its location in the city. Furthermore, the detail design of the seating, such as the form and dimensions have to be considered in order to create an informal seating appropriate for the user. This leads to the broad scope of this thesis which deals with the small scale - how the seatings can create a good environment in a small place; and the big scale - how a site can influence the city. This thesis suggests the physical design of some informal seatings and also investigates how these seatings can strengthen the place through their function and how they relate to their surroundings.

Folkets park i Lund : sedd ur ett landskapsvetenskapligt perspektiv

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.

Från tanke till handling ? varför startar inte företagsekonomistudenter vid Ekonomihögskolan i Lund fler företag?

Syftet med studien är att kartlägga förstaårsstudenter och magisterstudenters inställning till att driva eget företag samt att se vad som driver eller hämmar deras vilja att göra detta. Vidare syftar vi till att ta reda på om inställningen skiljer sig mellan dessa studenter och vad detta beror på. Vi vill även jämföra detta med den sysselsättning som tidigare studenter har idag. Sekundärdata består utav tidigare forskning, teorier och studier. Empiri är insamlad genom observation, intervjuer, frågeformulär och enkäter..

Att planera för stadsmässighet

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt där vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmässighet utreds.

Kunskapsstråket, Program för social hållbarhetsanalys, Lund

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativa principer för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen. Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?Kunskapsstråket?, som innebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hållbarhetsanalys?, som är ett processverktyg för områdesutveckling. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer.

Portal till det förflutna : en arkeologisk kvalitetskontrollerad ämnesportal som resurs för universitetsutbildning i Lund.

The purpose of this essay ("Gateway to the Past. An archaeological quality controlled subject gateway as a resource for higher education in Lund") is to examine how a quality controlled subject gateway could increase the quality of the information supply for the Department of Archaeology and Ancient History at Lund University. The essay gives a brief background to subject gateways and also describes the Department and its subjects (prehistoric archaeology, medieval archaeology, osteology and classical studies) . The essay consists of a questionnaire distributed to parts of the target group as well as an investigation of three particular subject gateways: NordArk, ARGE and The Labyrinth. The essay also contains an exposition of how archaeologists seek information, of the structure of the archaeological subjects and of classification systems for quality controlled subject gateways.

"Folk är inte lika för att dom kommer från Sudan" : en översikt av förekomsten av familjer med annan kulturell bakgrund vid Familjenheten i Lund

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of Lund´s population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the families´ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clients´ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.

Verksamheter för hemlösa missbrukare i Lund : viktiga andra?

The purpose of this paper was to study the various organisations that work with drug abusing homeless people in Lund. We have tried to compare the possibilities they have to change the way the homeless people look at themselves. The organisations that we have studied are Aluma, Diakonicentralen, the shelter Piletorp and the social welfare office.The methods used to collect data were interviews with professionals and homeless people as well as reading literature. We have used Ted Goldberg's (docent in social work at the university in Stockholm) theory. He writes that you have to be a significant other to persons with deviant behaviour to be able to help them become a part of the society and to change the way they look at themselves.

Hur möts mötesaktörer inom kongressindustrin? En studie av samarbete mellan privat och offentlig aktör i utvecklingen av kongressindustrin.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->