Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga Noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska Noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

Revisionsbranschen är en till synes omväxlande bransch. Antingen är det mossiga gubbar i gröna solskärmar, eller mångmiljardskandaler och offentliga rättegångar. Denna uppsats fokuserar på det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod då redovisnings- och revisionsfiffel upptäcktes i några av USA:s enormt stora företag i början av tvåtusentalet har nu fått efterkänningar världen över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, är ett regelverk med stränga krav på företagens verksamhet och redovisning, och ännu strängare straff om dessa krav inte följs.

Slutsatsen av denna studie är att en likviditetspremie på Stockholmsbörsen inte går att fastställa för tidsperioden 1995-03-01 till 2005-10-31. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det råder en signifikant avvikelse i priset på en likvid kontra en illikvid aktie, där omsättningshastigheten är den variabel utsedd att fånga denna anomali. Undersökningen omfattar aktier vilka är Noterade på Stockholmsbörsens A- och O-listor idag. Den teoretiska referensramen för denna studie har sitt ursprung från den vedertagna modell vilken utvecklades av Amihud och Mendelson (1986) där köp-sälj spreaden nyttjats för att undersöka en eventuell likviditetspremie på New York börsen. Ett ekonometriskt metodförfarande innefattandes framförallt regressionsanalys har här valts där en stor inspiration varit Fama och French´s (1992) benchmark för att statistiskt undersöka hur den justerade överavkastningen påverkas av omsättningshastigheten och de förklarande variablerna marknadsrisk, storlek samt bokfört värde dividerat med marknadsvärde.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag Noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012.Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning.Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab.Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde.

De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering.

Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas på olika sätt. Det framgår olikaargument varför olika metoder ska tillämpas i verkligheten för redovisning av intäkter. Då detfinns olika metoder att tillgå skapas det problem för både företag om omvärlden då olikametoder återspeglar företagets ställning på olika sätt.Syfte: Tanken med denna avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkterför Noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.Avgränsning: I denna avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berörintäktsredovisning utifrån entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi harfokuserat vårt arbete på metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att få svar på uppsatsens forskningsfråga.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är Noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska Noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?. Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen.

Syfte: Syftet är att undersöka och utreda problematiken med IAS 40 och dess implementering i svenska fastighetsföretag. Vi undersöker om företag som följer IAS 40 värderar sina fastigheter till verkligt värde eller anskaffningsvärde, i balansräkningen. Vi vill även se på vilka grunder detta val har gjorts samt om det har påverkat jämförbarheten mellan företagen. Vidare vill vi undersöka om fastighetsföretagen från och med år 2006 kommer att använda sig av årsredovisningslagens ?får-regler? i de juridiska personerna och redovisa till verkligt värde.

SYFTE: Denna uppsats har som syfte att studera marknadens reaktion på ett pressmeddelande angående ett VD-byte i ett företag på den svenska marknaden. Vi har även som syfte att identifiera samband mellan resultatet av studien och tänkbara påverkande faktorer, såsom börsvärde på företaget, antal år på VD-posten och tidigare kursutveckling. METOD: Denna uppsats har ett kvantitativt angreppssätt som bygger på en eventstudie. Urvalet är baserat på de företag Noterade vid A-listan som har gjort ett ledningsbyte under åren 1998-2001. Eventstudien är uppdelad i två delar.

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som Noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga analytiker. Vidare består urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.

Finansieringslitteraturen tar upp betydelsen av att lägga upp sin kapitalstruktur på det sätt som gynnar företaget optimalt. Att finna den optimala kapitalstrukturen eftersträvas eftersom det sänker kapitalkostnaden och är en betydelsefull faktor i företagens framtida lönsamhet. Framförallt har två teorier, trade-offteorin och pecking orderteorin, nått allmän acceptans inom forskningen på detta område och ett flertal studier har genomförts på olika marknader runt omkring i världen för att undersöka teoriernas tillförlitlighet. Denna studie granskar dessa två teoriers tillämpbarhet på den svenska och finska marknadens företag, inför en stundande sammanslagning av de nordiska börslistorna. Slumpmässigt har 60 företag som är Noterade på Stockholmsbörsen och 60 företag från Helsingforsbörsen valts ut som föremål för studien, där empirin är hämtad ur företagens årsredovisningar.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag Noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Införandet av IFRS 3 inom EU och därmed även Sverige, omfattar företag som har aktier och andra värdepapper Noterade på en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att få en värdering av goodwill och immateriella tillgångar som ligger närmare marknadsvärdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrån ett globalt perspektiv, men det är en omställning som inte är problemfri. Förändringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frågeställningar som vi arbetat med att söka svar på. För att få svar på de här frågorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frågeställningen.