Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag Noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsNoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsNoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag Noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Tidigare forskning har indikerat att det kan existera informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgång till särskild information som inte är tillgänglig för marknaden. Detta innebär att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel på Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien är insiders samtliga köp- och säljtransaktioner under 2005 för bolag Noterade på Aktietorget och Nordic Growth Market.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera hur en räntehöjning respektive -sänkning påverkar aktiekursen samt om det föreligger någon skillnad mellan olika branscher och soliditetsnivåer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en händelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade på sex olika branscher, alla Noterade på Stockholmsbörsen. Vi har beräknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporänteförändringar som skett mellan åren 1994-2004. Vi har testat ett antal uppställda hypoteser och använder oss därför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sänkning av reporäntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning på företagens underliggande aktie.

There is a strong debate in the media about the CEO compensation in the listed companies and whether they deserve their high rewards. Many previous studies have shown differences in the reward system depending on the ownership structure, mostly testing for only ownership concentration or ownership category. This study aims to investigate how the influence of the owners affects the CEO reward system, testing for both the level and the structure of the reward. The sample used in the investigation is Swedish listed corporations and consists of 251 observations. A survey was also conducted but due to low response rate and because the answers are not representative for the whole sample the survey will only be used as an illustration.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i Noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För Noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Uppsatsen grundas kring teorier om att aktiemarknadens aktörer är relativt dåliga på att förutspå aktiers utveckling. Den helt rationelle investeraren som är en av grundstenarna för teorin om den effektiva marknadsportföljen verkar ej existera. Den effektiva marknadsportföljen, praktiskt uttryckt som ett marknadsvärdeviktat index, blir då en olämplig förebild att följa vid investeringsförfarande. Vidare grundas undersökningen på teori vilken antyder att historiska resultat ger en god indikation om företags framtida utveckling. Vi har studerat en stor mängd företag Noterade på den svenska börsen under perioden 1992-2003.

EU har en längre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar även med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga Noterade bolag inom EU skall tillämpa IASB:s regelverk i sina årsredovisningar. Syftet med vår uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler påverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansräkningen.

Sedan den 1 januari 2005 ska alla Noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har påverkats av detta är byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska använda sig av metoden successiv vinstavräkning. När denna metod används beräknas intäkterna utifrån entreprenadens färdigställandegrad. Vid fastställandet av färdigställandegraden rekommenderas och används en beräkning utifrån produktionskostnader. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns andra beräkningsmetoder som ger ett mer rättvisande resultat utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper och grundläggande principer.

Kroppens prestation försämras vid höghöjdsvistelse pga. syrebrist och individer kan drabbas av akut höjdsjuka (AMS). Samtidigt acklimatiserar sig kroppen genom att bl.a. öka syreupptaget som kompensation för det låga syretrycket. Studiens syfte var att undersöka hur hemoglobinkoncentrationen (Hb) påverkas av hög höjd och om det finns någon korrelation mellan Hb i vila eller Hb-ökningen under arbete tillika individers välmående på hög höjd.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska Noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär Noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har Noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.