När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tasupp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 omimmateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprätta sinårsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att immateriella tillgångar, däriblandvarumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan varaen svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det intefinns någon aktiv marknad för varumärken.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanservilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades frånårsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005.

SammanfattningCleantechbranschen har på senare år vuxit fram med ett omfångsrikt utbud av miljövänliga alternativ till främst traditionella energilösningar. En klar definition på vad branschen egentligen omfattar finns ännu inte och detta medför viss osäkerhet kring begreppet. Många företag utger sig för att vara Cleantechbolag men i själva verket handlar det om att deras interna processer förbättras ur ett miljöperspektiv. Författarna till denna rapport har valt att utgå från att ett Cleantechbolag är ett bolag som erbjuder en produkt eller tjänst som i sig är en, ur miljöaspekt gynnsam, lösning på ett problem. Cleantech har i takt med ökad klimatdebatt och stigande efterfrågan på alternativa lösningar blivit en publikt haussad bransch.

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanservilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades frånårsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005.

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations. Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations.