Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.

SammanfattningFrån och med den 1 januari år 2005 ska samtliga börsnoterade företag redovisa efter IFRS. Detta innebär bland annat att goodwill inte längre är föremål för planenlig avskrivning utan skall istället årligen testas för nedskrivningsbehov. Innan företaget kan göra ett nedskrivningstest måste all goodwill först ha fördelats ut på de kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Därefter värderas goodwill med hjälp av lämplig värderingsmodell. Det största problemet för företagen med den nya goodwillhanteringen är att urskilja de olika kassagenererande enheterna.Uppsatsens syfte är att få en förståelse för den komplexitet som uppstår för företagen vid arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna och frågeställningarna den ämnar besvara är; Hur organiserar företagen arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna, från det att en goodwillpost har uppstått tills det att den fördelats ut över berörda kassagenererande enheter samt testats för nedskrivning? och Vad är företagens åsikter om regeländringarna i goodwillhanteringen?För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har fem djupintervjuer genomförts med företag noterade på Stockholmsbörsens O-lista, Attract 40.

Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgångar har länge varit ett omdebatterat ämne. Samhället går mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktär utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillväxt. Därför ligger denna studies fokus på redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken på detta område är främst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansräkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra för användare av årsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). Frågeställning:? Hur presenteras utgifter för FoU i årsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på.Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar.Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB så innebär det att från och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebär bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna är i stor grad påverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillämpa samma regler här är att skapa bättre förutsättningar för jämförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade på fyra företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan VD-byte har på företag noterade på den svenska börsmarknadens A-lista, och att detta i sin tur skall ge intressenter djupare förståelse för reaktionerna på marknaden vid denna händelse.Metod: Vi undersöker den kvantitativa effekten av ett VD-byte genom olika event studier. I uppsatsen används EGARCH-modellen för att modellera avkastningarna, GARCH/GARCH-M för att estimera volatiliteten och en linjär faktormodell för att modellera bid-ask spreaden. Vi utför hypotestester i syfte att fastställa avvikande effekter utifrån den effektiva marknadshypotesen.Studien är baserad på 54 stycken VD-byten från 1996 till 2003.Teoretiska perspektiv: Vi utgår från effektiva marknadshypotesen, signalhypotesen och agentteorin i tolkningen samt beskrivningen av våra resultat.Empiri: Det kan inte påvisas någon statistiskt säkerställd effekt påavkastning, volatilitet eller bid-ask spread för marknaden. Detsamma gäller förföretag med nyanställda VD, som rekryterades externt. För företag med interntrekryterade VD kunde vi dock påvisa en statistisk effekt på avkastningarna ochvolatiliteten.

Vi har undersökt om det förekommer insider trading på Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Insider trading avser transaktioner som görs av personer, eller personer i deras närhet, inom ett företag som har insyn och tillgång till information som antingen är hemlig eller ännu inte hunnit kommuniceras ut till marknaden. Det finns delade meningar om huruvida insider trading är skadligt för marknadsplatsen i sin helhet. Vissa teorier påstår att bolagens kapitalkostnad ökar när insider trading förekommer medan andra säger att insiders ökar effektiviteten i marknadens prissättning. Trots svårigheten att hitta klara bevis för att insider trading påverkar övriga investerare negativt finns risken att bara misstanken kan skrämma bort övriga investerare från att handla så länge som insider trading förekommer.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.