Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur skuldsättningsgraden och ägarstrukturen påverkar företagsvärdet för företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare är studiens bisyfte att undersöka om resultatet skiljer sig åt för potentiella överinvesterare. De metoder som används för att uppnå studiens syften är OLS, tvärsnittsregression, signifikanstest och kontrollvariabler. Grunden till studiens teoretiska bas utgörs av tidigare forskning inom agentteorin samt teorier om företags kapitalstruktur och ägarstruktur. Studieobjektet utgörs av 127 företag noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under år 2004.

Vår uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hänförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar såväl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av årsredovisningar från samtliga, på Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkät utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhållande till totala tillgångar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en känslig punkt för IT-bolagen.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade på stockholmsbörsen ? en praxisstudie Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bild av hur gruvföretag noterade på Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som påverkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjälpa till att skapa en bredare medvetenhet hos användare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte är att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersättning allokerar goodwill och immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien omfattar noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag är efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvärv identifiera och särredovisa immateriella tillgångar från goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmärksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att få immateriella tillgångar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory där företagsledningen antas handla i egenintresse genom att välja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och därmed också den personliga ersättningen.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Kartläggning av de inställningar som finns hos förvaltningsfastighetsföretag med anledning av införandet av IAS 40 samt praxis. Intervjuade företag: Brinonva, Castellum, Heba, Kungsleden och Akelius.