I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

I dagens massmedielandskap ökar stÀndigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna frÄn nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhÄlla och engagera sin publik i syfte att stÄ sig i denna konkurrens. I praktiken innebÀr det att fÄ tittarna att inte byta kanal eller gÄ in pÄ en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter sÄ att de blir ?underhÄllning? Àr att det kan pÄverka nyheternas trovÀrdighet och i förlÀngningen pÄverka tittarens ideologiska Äsikter och vÀrderingar med en förvrÀngd verklighet.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhÀlle dÀr barn och unga ses som konsumenter som mÄnga gÄnger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi Àr nÄgot som dagens elever behöver kunna, samt att det Àr bÄde i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhÄllas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i Àmnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lÀrares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslÀrare frÄn tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in pÄ mobiltelefon och transkriberades sedan med hjÀlp av dator och dÀrefter analyserades med innehÄllsanalys.Resultat LÀrarna i studien ansÄg att rÀttigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmÄgan att hushÄlla med pengar Àr nÄgot eleverna behöver lÀra sig. LÀrarna uppger att de sjÀlva undervisar bÄde om pengar samt om rÀttigheter och skyldigheter.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vÄrden. Metoden som anvÀndes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vÄrden" samt "frÄn avgrunden till fristad". Diskussionen baserades pÄ en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill sÀga de fem temana.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syfte: Att kartlÀgga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de tvÄ tidningarna i form av rubriksÀttning, ordval och innehÄll. .

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Flera nya tjÀnster som Mina utgifter och Smartbudget vittnar om ett tilltagande intresse bland konsumenter att planera sin ekonomi. Matvaror utgör en stor del av det genomsnittliga hushÄllets budget och Àr dÀrmed en kostnadspost som kan göra stor skillnad i hushÄllets ekonomi.Detta examensarbete ska undersöka möjligheten att jÀmföra matvarors pris pÄ olika affÀrer med hjÀlp av en Android-applikation och genom att fotografera texten pÄ kvitton. Texten kommer sen processas och sorteras för att fÄ ut nödvÀndig data som sen kan sparas undan i en databas. FÀrdiga Algoritmer och OCR-motorer har utvÀrderats och implementerats i applikationen direkt genom sÄ kallade C-Bibliotek. Dessa gör det möjligt att utan större problem vidareutveckla applikationen för iOS eller Windows Phone.Projektet och Android-applikationen visar pÄ möjligheterna att anvÀnda fÀrdiga C-bibliotek samt telefoners kamera för att enkelt sÄlla ut och spara undan den informationen som Àr relevant för konsumentens del..

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella vÀrdena inom upplevelseproduktion. Strategi 2020 Àr framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhÀllets utveckling och upplevelseekonomin. Vi har identifierat att mÀnniskorna i upplevelsesamhÀllet idag krÀver mer Àn basbehoven och de materiella vÀrdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krÀvs dÀrmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella vÀrden som adderar mening till mÀnniskors liv och tillfredsstÀller deras behov.

Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Uppkomsten av dagens Web 2.0 har skapat möjligheter till större interaktivitet hos anvÀndarna. Denna utveckling har Àven följts av en möjlighet att skapa anvÀndargenererat innehÄll, ett fenomen som benÀmns User Generated Content (UGC). En av de viktigaste aspekterna inom UGC Àr att det mÄste uppnÄ en god anvÀndbarhet, men likvÀl mÄste tjÀnsterna ocksÄ erbjuda en rik subjektiv upplevelse. Denna subjektiva upplevelse benÀmns som User Experience och Àr ett uttryck för den upplevelse och tillfredstÀllelse en anvÀndare kÀnner dÄ den stÀlls inför ett interaktivt grÀnssnitt. Syftet med uppsatsen var att identifiera User Experience av UGC-tjÀnster.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.