Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Bakgrund: Hög omsĂ€ttning av patienter och ett högt arbetstempo pĂ„ en akutmottagning gör det svĂ„rt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet gĂ„r före omvĂ„rdnaden. Mötet spelar en central roll för omhĂ€ndertagandet vilket bör prĂ€glas av medmĂ€nsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation Ă€r en förutsĂ€ttning för god omvĂ„rdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvĂ„rdnad pĂ„ en akutmottagning.Metod:En allmĂ€n litteraturstudie, dĂ€r vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman Ă€r: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan pĂ„verkades framförallt av av hur vĂ„rdpersonal vĂ€ljer att integrera patienter i vĂ„rden. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Regional sÀkerhetskomplex-teori Àr en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver sÀkerhet som nÄgot som sker framför allt pÄ en regional analysnivÄ. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den hÀr uppsatsen försöker jag ta reda pÄ vad den hÀr teorin tillför till förstÄelsen av sÀkerhetspolitik, utöver vad vi lÀr oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom tvÄ fallstudier dÀr de olika teorierna jÀmförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfÀren med fokus pÄ Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional sÀkerhetskomplex-teori har bÄde för- och nackdelar jÀmfört med dominerande teorier.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll krÀver kompetens bÄde inom den stÀndigt utvecklande tekniken, men Àven inom omvÄrdnad. NÀr patienternas upplevelse av undersökningarna ska vÀgas in stÀlls stora krav pÄ röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. UtifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. FrÄgestÀllningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan pÄverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan sÀga nÄgot om vilken diskurs kring kön detta grundar sig pÄ. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som Àr koncentrerad kring kön och betyg. DÀrefter gör jag en genomgÄng av tidigare och aktuell forskning inom omrÄdet. Jag redogör för mina teoretiska utgÄngspunkter, som Àr genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgÄ bröstcancer pÄverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förÀndringar som inverkar pÄ kvinnans hÀlsa, kropp, livsvÀrld och sÀtt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanstÀllts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer pÄverkar kvinnor kÀnslomÀssigt och vÀcker tankar kring livet och framtiden.

Akupunktur Àr en smÀrthÀmmande behandling som hÀrstammar frÄn Kina. Denna studie grundar sig pÄ vÀsterlÀndsk akupunktur, vilken utgÄr efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smÀrtlindrande mekanismer kan akupunkturen Àven ge bieffekter samt innebÀra allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gÄng och verkan.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur mÀn och kvinnor framstÀlls i bild och text i Aftonbladets rapportering frÄn herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta pÄ hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig Ät i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns nÄgon tydlig manlig och kvinnlig diskurs pÄ bilderna, samt hur vÀl min undersökning stÀmmer in pÄ beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg anvÀnde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var vÀldigt vanlig i de krönikor jag studerade frÄn herr-VM 2006 men knappt nÀrvarande i krönikorna frÄn dam-VM 2007. Journalisterna vÀver; i krönikorna frÄn herrarnas VM-slutspel, in lÀsarna i en förestÀlld nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhÄllande till ?dom andra?.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Vi har undersökt hur globaliseringen pÄverkar aktiemarknaden. Ett sÀtt att ta reda globaliseringens effekter kan vara att jÀmföra avkastning och risk för olika marknader. För att kunna göra en jÀmförelse har vi skapat aktieportföljer baserade pÄ olika marknader och jÀmfört dessa med ett index som motsvarar vÀrlden.Genom nÄgra enkla urvalskriterier har vi skapat fyra portföljer med börsnoterade aktier frÄn Norden, Europa, Japan och USA.Portföljerna har vi jÀmfört med ett vÀrldsindex för att se vilka samband som finns och hur de utvecklar sig över tiden. Sambanden vi fann var att korrelationen mellan nÄgra av portföljerna och vÀrldsindexet Àr relativt starka samt ökar med tiden. Att korrelationen ökar kan tyda pÄ att företagen blir mer internationellt verksamma med tiden.

Ämnet för denna uppsats Ă€r dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad som har hĂ€nt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen Ă€r handlingarna? Vidare knyter studien an till ett anvĂ€ndarperspektiv och en annan frĂ„gestĂ€llning lyder: vad fĂ„r forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna anvĂ€ndas av dansforskare?Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r semiotik och jag anvĂ€nder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berĂ€ttar om dansen.