Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. DÄ dagens nationella utbildningspolitik starkt pÄverkas av internationella instanser dÀr skolan successivt blivit en transnationell angelÀgenhet Àr det vÀsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sÄdan granskning kan upptÀckter göras gÀllande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivÄer skrivits fram och vilken position skolans tidigare Är i sÄ fall fÄr. Studien har huvudsakligen utgÄtt frÄn en textanalys med inspiration frÄn diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Fatigue/uttalad trötthet Àr det mest frekvent rapporterade problemet för personer med cancersjukdom under pÄgÄende cytostatikabehandling. Syftet med denna studie var att beskriva fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi. Tre personer med cancersjukdom som behandlades i palliativt syfte med cytostatika deltog i denna fallstudie. Personerna intervjuades med en narrativ intervjumetodik samt förde dagbok under fyra veckor dÄ en strategi för att hantera fatigue prövades. Kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjuerna och dagboksanteckningarna.

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Vi Äsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affÀrsplan undersöka marknaden och upptÀcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.FrÄgestÀllning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt?Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ tre hotellföretag och anvÀnts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer pÄ de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska kÀllor.Vi har visat pÄ att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsÀttningar; att vi fÄr tag i en lokal som passar vÄra behov samt att vi fÄr en omsÀttningsbaserad hyra sÄ vi slipper tunga investeringskostnader..

Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mĂ„l Ă€r att finna om nĂ„got av alternativen Ă€r mer fördelaktigt Ă€n det andra med avseende pĂ„ ekonomi, arbetsmiljö och kvalitĂ©. TvĂ„ olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet gĂ„r till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i ÅrjĂ€ng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kĂ€nnedom skaffats.Prefabricerade tak har anvĂ€nts med stor framgĂ„ng i Norge under en lĂ€ngre tid men Ă€r inte lika vanligt hĂ€r i Sverige.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra de tvÄ byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om nÄgon av metoderna Àr fördelaktigare Àn det andra, samt varför man allt mer anvÀnder sig av prefabricerat. JÀmförelsen behandlar frÀmst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.Att bygga och montera sÄ mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar dÄ materialet inte utsÀtts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare dÄ byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika fÀrdiga delar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den första mÄnadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilka faktorer som skapade ett sÄ stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara pÄ detta stÀlls tre övergripande frÄgor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse fÄr huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av Äterkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram statistik pÄ hur mycket utrymme visa aspekter fÄr samt vilka benÀmningar som görs vid portrÀtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet bestÄr av artiklar frÄn tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvÀrde, medielogik och narrativ berÀttande.Resultatet visade att den frÀmsta faktorn till att fallet uppmÀrksammades Àr genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes förÀldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberÀttelse.

 Denna uppsats Àr en jÀmförelse av hur terroristdÄden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framstÀlldes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur terroristdÄd utförda av Al Qaeda framstÀlls i Dagens Nyheter pÄ tvÄ olika kontinenter. Uppsatsen bygger pÄ material frÄn litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dÄden frÄn Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts pÄ tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framstÀllningen av text kring dessa dÄd. Kodningen och jÀmförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som Äterfunnits i artiklarna.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Alzheimers sjukdom pÄverkar minnet och andra kognitiva funktioner. FörÀndringar som uppkommer pÄverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer frÄn tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person lÀngre, att söka vÀrdighet och trygghet i tillvaron, att relationer fÄr större betydelse samt att vara tvungen att lÀra sig leva med sjukdomen.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Bakgrund: Patienter som lÄngvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter fÄr ofta problem med flödeshinder. En ÄtgÀrd som företas vid flödeshinder Àr spolning av urinkatetern, alternativet Àr att byta katetern. OtillrÀckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frÄgan. Individuell katetervÄrd rekommenderas. För nÀrvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Under vÄr verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte anvÀndes i sÀrskilt stor utstrÀckning i undervisningen. DÀrför valde vi att göra en lÀromedelsgranskning i tre matematikböcker för Ärskurs Ätta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var pÄ Àmnet eller pÄ mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som Àr möjliga att anvÀnda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas lÀsbarhet genom att anvÀnda en metod som heter BLIX.

Bakgrund: Telekomindustrin har pÄ senare tiden genomgÄtt en period av strukturella förÀndringar. Dessa strukturella förÀndringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan pÄ en rad olika faktorer för företag och samhÀllen. Att kommunicera med media Àr viktigt dÄ ett företag genomgÄr en fusion. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att öka förstÄelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen.