I alla organisationer Àr kommunikation en viktig framgÄngsfaktor, sÀrskilt i ett förÀndringsarbete. Kommunikationen under en förÀndring kan utgöra framgÄng eller misslyckande beroende pÄ hur den implementeras och hanteras. Budskapets innehÄll och sÀttet kommunikationen sker pÄ kan pÄverka hur budskapet uppfattas hos mottagaren. Intentionen med denna uppsats var att studera hur en ledningsgrupp kan försÀkra sig om att ett budskap uppfattas av medarbetarna pÄ ett för ledningsgruppen önskat sÀtt. Arbetet grundar sig pÄ en fallstudie som vi utfört pÄ institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap pÄ LuleÄ tekniska universitet.

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes Àr att negationens placering Àndras under 1500-talet, frÄn fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material bestÄr av sju texter, JÀrteckensboken Àr den Àldsta och Johan Runis: Prosatexter pÄ svenska Àr den yngsta..

Med utgÄngspunkt i orientalism har denna studie granskat framstÀllningen om Mellanöstern ihistorielÀroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlÀrobokstexterna. Med hjÀlp av en diskursanalys utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori, harlÀroböcker för gymnasieskolan undersökts frÄn tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien Àr att undersöka hur historielÀroböcker i gymnasieskolan upprÀtthÄller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förÀndrats över tid.Den analys som genomförts visar pÄ tvÄ huvudteman i de lÀroböcker som ingÄtt iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhÄllande till ?vi?, det vill sÀga, Europa och vÀstvÀrlden och dels en framstÀllning av islam somfÄr utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad stÀllning mellan dessa tvÄ parter.Detta ger eleverna som lÀser dessa böcker en bild av vÀrlden och dess historia dÀr det modernaoch beaktansvÀrda i vÀrlden Àr skapat av ? och viss mÄn tillhör ? Europa och vÀstvÀrlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhÀllet. UtifrÄn en feministisk ansats Àr syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland mÀn och kvinnor i medier i Sverige. I analysen anvÀnds frÀmst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstÄ maktstrukturer. Vidare Àr Àven diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien Àr att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger mÀn mer makt Àn kvinnor i medier.

Antalet visstidsanstÀllningar har ökat markant i Sverige de senaste tio Ären. Vidare Àr det allmÀnt kÀnt att lÀraruppdraget Àr förknippat med höga arbetskrav. LÀrare idag förvÀntas knyta goda relationer till sÄvÀl elever som kollegor för att nÄ upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanstÀllda upplever anstÀllningsformen, hur den pÄverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielÀrare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en tidigare sjÀlvskadande kvinnas egen berÀttelse om sitt liv undersöka och försöka förstÄ hur hon upplevde sig sjÀlv och sin kropp i samband med sjÀlvskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig sjÀlv. Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka sambandet mellan kropp, sjÀl och yttre sammanhang nÀr det gÀller hennes sjÀlvskadebeteende och dÀrmed bidra till ökad förstÄelse kring problematiken. För att försöka förstÄ detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgÄ frÄn narrativ metod och en livsberÀttelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgÄtt ifrÄn empirin och sökt fruktbara teorier för att förstÄ empirin.

Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrÄn mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterÀra undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta pÄ vad rekvisita Àr och hur det anvÀnds och har anvÀnts tidigare i Tjechovs pjÀser..

Denna uppsats behandlar Ätta olika tidningsomslag som har varit omtalade i media under de senaste trettio Ären. Dessa omslag kommer frÄn de kÀnda mode- och livsstilsmagasinen Vogue, Vogue Italia, och GQ. Omslagen analyseras utifrÄn ett feministiskt bildperspektiv, med semiotisk och ikonografisk bildanalys som analysmetoder för att svara pÄ vÄr huvudfrÄgestÀllning; vad gestaltar omslagen utifrÄn ett feministiskt perspektiv, dÄ man andvÀnder semiotik och ikonografi som analysmetoder? Som en vidareutveckling av till den feministiska analysen har vi Àven studerat vad som sagts om omslagen i olika medier. .

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

One of the most distinguishing features of contemporary globalisation is production fragmentation, a splitting up of the manufacturing of a good into several different stages. Production fragmentation creates new opportunities through vertical specialization; a country incapable of mastering the entire production process may specialize in the manufacturing of one separate part. The aim of this thesis is to examine to what extent international integration affects a country?s ability to engage in vertical specialization in an industry characterized by production fragmentation. The analysis focuses on the european integration process over the last decade, where countries in eastern Europe with relatively low labour costs have been integrated with more capital abundant western economies.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..

Den hÀr undersökningen tar sin utgÄngspunkt i trailern till filmen The 11th hour. UtifrÄn semiotik och retorik har undersökningen behandlat frÄgan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar pÄ hur vi fÄr kunskap om vÄr omvÀrld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog fÄ redskap för att i arbetet bland unga mÀnniskor kunna prata om aktuella frÄgor och frÄgor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma Ät min frÄgestÀllning har jag gjort intervjuer med hjÀlp av en fokusgrupp. DÄ unga mÀnniskor Àr en viktig mÄlgrupp för den hÀr typen av frÄgor valde jag att anvÀnda mig av informanter som Àr i gymnasieÄldern.

FÀrg och ljus anvÀnds som upplevelsegeneratorernyckelord: upplevelse, fÀrg och ljus.