Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för nÄgon nÀrstÄende samt deras uppfattningar om den offentliga Àldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag bestÄr av intervjuer med sju anhöriga som ger en nÀrstÄende omsorgshjÀlp. Resultatet Àr analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin nÀrstÄende omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar ocksÄ att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi nÀrhet och tid för att pÄ bÀsta sÀtt lösa omsorgsbehovet inom familjen. NÀr det gÀller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det Àr den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anstÀllningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebÀr att ta reda pÄ hur denna process ser ut och vad det Àr som avgör vem som fÄr jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det nÄgot annat som spelar in? För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet Àr inte att fÄ fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anstÀllningsintervju.

Ingen vet den exakta siffran, men varje Är uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett vÀlbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affÀrsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet..

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en stor sjukdom och varje Är insjuknar 7000 personer. DÄ 99 procent av dessa Àr kvinnor, uppmÀrksammas inte de fall dÀr mÀn drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat omrÄde, sen diagnostik och sÀmre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mÀns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad pÄ sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Resultat: I studien framkom tvÄ kategorier och fem subkategorier utifrÄn Granheim & Lundmans (2004) innehÄllsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.

VeckoRevyn Àr en av Sveriges största tidningar som har förÀndrats genom Ären. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnÀmnt sig sjÀlva till unga kvinnors lÀromÀstare. Ett omslag Àr en tidnings ansikte utÄt och ska bÄde sÀlja lösnummer och berÀtta om innehÄllet. I november 2011 blev VeckoRevyn en mÄnadstidning och genomgick en del förÀndringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrÄn sina omslag? Den hÀr uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

En intensifiering av forskningsÄtgÀrderna Àr ett viktigt led i strategin för att uppnÄ de mÄl som faststÀlls vid Europeiska rÄdets möte i Lissabon i mars 2000, nÀmligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi Är 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbÀttra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsomrÄde och genom att förstÀrka förutsÀttningarna för europeisk forskning.Att större satsningar pÄ forskning leder till ekonomisk tillvÀxt och högre sysselsÀttning framhÄlls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lÀmpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning pÄ ett sÀtt som man, till exempel, lyckas bÀttre med i USA Orsaken bakom EU: s lÄga tillvÀxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gÀller nÀringslivets FoU-investeringar.Syften med studien Àr att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsrÄd samt utifrÄn institutionalistisk teori analysera hur tvÄ olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet Àr dessutom att analysera i vilken utstrÀckning som skapandet av ett europeiskt forskningsrÄd kan ses som ett instrument för att uppnÄ de mÄl som stÄr pÄ Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frÄgestÀllningar: Hur och nÀr har idén kommit upp? Vilka Àr de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka stÄndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsrÄd.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berÀttelser om sin uppvÀxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns mÄnga barn i behov av sÀrskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstÄ och att lÄta förstÄelse vara vÀgledande i kontakten med nÄgon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begrÀnsad förstÄelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som pÄverkar dem. Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse kring hur det kan vara att vÀxa upp och ha ADHD.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar frÀmst Àldre och Àr en sjukdom dÀr delar av hjÀrnan avvecklas. Personer med demenssjukdom fÄr en nedsatt kognitiv förmÄga och har svÄrt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. MÄnga lider av ÀtsvÄrigheter vilket ökar risken för undernÀring.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för att frÀmja nÀringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . OmvÄrdnadsÄtgÀrder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att frÀmja nÀringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga ÄtgÀrder. De som lyftes fram var mÄltidssituation och matning, nÀringstillskott, miljöÄtgÀrder och pedagogiska ÄtgÀrder.Slutsatser: Resultatet visar att vÄrdpersonalen har en viktig roll för att frÀmja patienternas nÀringsstatus och kan tillgodose en gemytlig mÄltidsmiljö samt nÀringsrik och allsidig kost.

Kunskap Àr en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher sÄ som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en mÀnniska utgörs av den tysta kunskapen, som Àr den kunskapen som Àr personlig och svÄr att uttrycka. Genom att skapa en bÀttre förstÄelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser pÄ ett bÀttre sÀtt. DÀrför krÀvs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad den tysta kunskapen Àr och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Temat för denna uppsats Àr att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig pÄ grÀnsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av grÀnsposition Àr att i den korsas uppfattningar om svenskhet och frÀmlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte Àr att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestÄende av intervjumaterial frÄn en ung kvinna som adopterats till Sverige frÄn Indien och en ung man som migrerat till Sverige frÄn Nicaragua. Genom sin hudfÀrg Àr dessa personer bÀrare av en annorlundaskapets markör i förhÄllande till den vita normen.Problemformuleringen gÀller hur ursprungets diskurs upprÀttar villkor för kulturellt identitetsskapande pÄ grÀnsen samt vilka möjligheter som finns att gÄ bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger pÄ konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hÀmtas i intervjupersonernas berÀttelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framstÀllningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring bÄde "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.