I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrÄn. Med tanke pÄ hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det krÀver dock att man förstÄr kontexten, dÀr kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sÀtt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla nÄgot med ljud, antingen fristÄende eller tillsammans med ett annat medium..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan anvÀndas för skapandet av ett ickelinjÀrt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i serietidningar för att försöka berÀtta en berÀttelse pÄ ett nytt sÀtt som vi inte Àr vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjÀrt berÀttande Àr och vad som skiljer olika berÀttande medium frÄn varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning dÀr vi testa de tekniker och metoder vi lÀrt oss om tidigare. Resultatet bygger pÄ erfarenheterna som vi fÄtt frÄn skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras pÄ en serietidning.

Vi har i den hÀr rapporten valt att undersöka hur svenska smÄ och medelstora företag som exporterar till Baltikum har pÄverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrÄn ett resursbaserat synsÀtt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat pÄ företagen samt i vilken utstrÀckning de omvÀrderat potentialen pÄ de baltiska marknaderna. Vidare Àmnar vi ge rekommendationer gÀllande vilken resursbas som i störst utstrÀckning kan hantera en omvÀrldsförÀndring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie dÀr vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.Den teoretiska referensram vi tagit utgÄngspunkt i Àr Barneys resursbaserade synsÀtt samt vÀlkÀnda internationaliseringsteorier sÄ som; Inkrementell process, NÀtverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mÄn Born Global. Vidare belyser vi teorier gÀllande prestation utifrÄn objektiva och subjektiva mÄtt. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.I analysen förenas vÄr teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gÀllande vilken resursbas vÄra fyra företag besitter utifrÄn vÄr definition utav resurser i syntesen.

Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjÀsen Den elektriska flickan samt se om det gÄr att möjliggöra förÀndringar i ett sÄdant arbete. Teoretiska perspektiv Àr semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjÀsens manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och dÀrtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förstÄelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det Àr möjligt att jobba utanför rÄdande könsidentiteter att det finns intresse frÄn skÄdespelare, regissör och dramatikers hÄll att frÄngÄ bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, dÀr vi stÀndigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan anvÀndas för skapandet av ett ickelinjÀrt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i serietidningar för att försöka berÀtta en berÀttelse pÄ ett nytt sÀtt som vi inte Àr vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjÀrt berÀttande Àr och vad som skiljer olika berÀttande medium frÄn varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning dÀr vi testa de tekniker och metoder vi lÀrt oss om tidigare. Resultatet bygger pÄ erfarenheterna som vi fÄtt frÄn skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras pÄ en serietidning.

Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur personal inom hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer förhÄller sig till, samt skapar mening i en pÄgÄende, politiskt initierad förÀndring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrÄn teorier om organisationsförÀndring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, dÀr fragmenterat berÀttande, sÄ kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar Àven hur polyvokala röster Àr lÀmpliga att studeras för att skapa insikt och förstÄelse om hur anstÀllda anvÀnder narrativ för att positionera sig i former av motstÄnd och gemenskap..

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera OMHEX utveckling och integrering pÄ den baltiska marknaden och utifrÄn etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vÄrt Àmne genom att göra en fallstudie. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vÄr analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller rÀcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Det lilla ryska lĂ€net Kalingrad situerat vid Östersjön, kom efter Sovjetunionens fall att hamna i en exklavstatus dĂ„ omrĂ„det kom att grĂ€nsa till Polen och Litauen, Kaliningrad blev en ö utan nĂ„gon direkt landförbindelse med Ryssland. NĂ€r EU utvidgas att omfatta Polen och de tre Baltiska staterna kommer omrĂ„det att bli en enklav i EU. Den Postkommunistiska tiden har för Kaliningrad bland annat inneburit en ökande fattigdom, stigande arbetslöshet och en okontrollerad grĂ€nshandel, med omfattande smuggling som följd. Denna uppsats syfte Ă€r att undersöka Ă„tta redan givna utvecklingslinjer för Kaliningrad, vilka beskrevs Ă„r 1996 av docent Jurij M. Swerew vid Kaliningrads Universitet vilka sammanförts till tre huvudalternativ: ryskt styre, transition och autonomi.

År 2008 hamnade vĂ€rlden i kris till följd av omfattande utlĂ„ning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska lĂ€nder har högre skulder Ă€n de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa lĂ€nder kĂ€mpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt pĂ„ euron och har spridit en oro till övriga lĂ€nder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lĂ„gkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige Ă€r ett exportberoende land, exporten stĂ„r för hĂ€lften av BNP varav 40 % gĂ„r till Europa. Genom Sveriges beroendestĂ€llning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat pĂ„ den osĂ€kra marknaden.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom anvÀndandet av icke-diegetiska ljud som inte Àr talad skrift, sprÄk eller musik. .

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgÄngspunkt i Àldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jÀmförelse göras om Enterprise först och frÀmst har dessa strukturer och om sÄ Àr fallet, göra en jÀmförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfÀltet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvÀgagÄngssÀtt som innefattar semiotik och diskursanalys anvÀnds för att kunna peka pÄ hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besÀttningens inbördes hierarki, hur andra frÀmmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet gÄr till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock frÄn de Àldre serierna pÄ ett sÄdant sÀtt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och Àven hur alla besÀttningsmedlemmar Àr med och skapar seriens handling..