Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara UpplevelsesamhĂ€llet. Ett samhĂ€lle dĂ€r de basala behoven Ă€r uppfyllda och dĂ€r vi söker minnesvĂ€rda och sjĂ€lvförverkligande upplevelser.Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har lĂ€st i ett inledande teoriavsnitt. DĂ€refter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pĂ„gĂ„ende projekt. De hotell vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Icehotel i JukkasjĂ€rvi samt SĂ„staholm i TĂ€by. VĂ„rt sĂ€tt att arbeta blir deduktivt, dĂ€r vi utgĂ„r frĂ„n befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av tvĂ„ existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vĂ„rt hotell i Östhammar med upplevelsetema ? Hotell BadjĂ€flar.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De nya stater som uppstod eller snarare Ă„teruppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick dĂ€rigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation vĂ€xte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde dĂ€rigenom ha fĂ„tt en ökad betydelse för den politiska kulturen och dĂ€rigenom för stabiliteten i dessa lĂ€nder.

Ett sÀtt för banker att behÄlla kunder i den allt hÄrdare konkurrensen pÄ den svenska bankmarknaden Àr att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sÀtt att skapa en starkare relation Àr att erbjuda kunder vÀrdefulla ickefinansiella tjÀnster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka ickefinansiella tjÀnster som smÄ- och medelstora företag vÀrdesÀtter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjÀnster och relationsbyggande. Fyra smÄ och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjÀnster de vÀrdesÀtter.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Bildsemiotik, semiotik, Metal, musikvideo, referenstolkning, subkultur, hÄrdrock.

Upplevelseplan för Öckerö Resort lyder underrubriken pĂ„ denna uppsats. Öckerö Resort Ă€r ett kommande resort nĂ€ra Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gĂ€sterna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset pĂ„ upplevelser, dĂ€rav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affĂ€rsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som ocksĂ„ kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, VĂ€rdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag pĂ„ hur Öckerö Resort kan jobba för att tillfredsstĂ€lla kunden. Upplevelseekonomi vĂ€xer i vĂ„rt samhĂ€lle.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Denna magisteruppsats Àr skriven inom omrÄdet internationellt företagande. Det Àr en granskande studie av de tre största nordiska IT-konsultföretagen som bedriver outsourcing av IT-tjÀnster i Baltikum och Tjeckien. Dessa Àr TietoEnator, EDB och WM-data. Vi har Àven studerat tvÄ leverantörer av IT-tjÀnster i Baltikum, Mandator och Dati.Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se vilka faktorer som gör att företag i stor utstrÀckning fortsÀtter att outsourca delar av verksamheten, trots att ett flertal forskningsrapporter visar att det inte alltid Àr lönsamt.Analyserna visar att de faktorer som frÀmst förmÄr företag att fortsÀtta outsourca Àr att de anser sig uppnÄ effektivitet och kostnadsbesparingar. Andra faktorer som anses avgörande Àr att inblandade parter har lÀtt att samarbeta och förstÄ varandra.

Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i teorier kring upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte Àr lika utförligt behandlat. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp som anvÀnds flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen gÄr in pÄ dess funktion. Diskussionen stannar istÀllet vid konstaterandet att upplevelsens funktion Àr att förstÀrka budskapet och utreds inte mer noggrant Àn sÄ. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida upplevelseekonomins teorier om upplevelsen Àr applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats anvÀnt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förstÄelse för upplevelsen vid event marketing.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. UtgÄngspunkten Àr socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar pÄ samband mellan framstÀllningarna av de olika begreppen och förstÄelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande vÄra förestÀllningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstÄr som utbytbara och som utgörande en sorts sjÀlvklar gemenskap, om demokrati och andra vÀrdens önskvÀrdhet samt om EU som en hjÀlte med ansvar för demokratin och för Europa. HÀr problematiseras framstÀllningen och förestÀllningen av och om demokrati, EU och Europa som sjÀlvklart ÄtrÄvÀrda begrepp, vars önskvÀrdhet ? och sammanhörighet ? inte gÄr att ifrÄgasÀtta.

Inför detta examensarbete hade bÄda författarna enligt dem sjÀlva mött relativt lite bildteori i skolan. Eftersom teorin har varit sÄ pass central pÄ högskolan vÀcktes ett intresse för frÄgan: Hur arbetar bildlÀrare pÄ fÀltet med teoretiska begrepp och bildanalys. Begreppet vi har valt att arbeta Àr semiotik och hur bildlÀrare arbetar med detta. Vi har varit ute pÄ fem högstadieskolor och intervjuat fem bildÀmneslÀrare. Vi har valt att göra detta med semistrukturerade intervjuer. För att fÄ insikt och kunna behandla vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteratur som berör Àmnet semiotik och semiotik i bildundervisning.

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrÄn. Med tanke pÄ hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det krÀver dock att man förstÄr kontexten, dÀr kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sÀtt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla nÄgot med ljud, antingen fristÄende eller tillsammans med ett annat medium..

För att kunna skapa intressanta och engagerande berÀttelser i spel behövs förstÄelse för hur spels unika egenskaper pÄverkar berÀttande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbÀddade narrativet, som bestÄr av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstÄr ur spelets gameplay. NÀr dessa tvÄ delar inte stÀmmer överens uppstÄr ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans pÄverkar narrativ transport, det vill sÀga inlevelse i en berÀttelse. TvÄ versioner av ett berÀttelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnÄ lÄg respektive hög ludonarrativ dissonans.

Trenden pekar pÄ att det i dagens stÀder blir allt viktigare att kunna odla, dÄ mÄnga lÀngtar efter egenodlade grödor. En balkong Àr för mÄnga det enda stÀllet att skapa sin egen privata oas och sÄ lÀnge som balkongen i frÄga har de rÀtta förutsÀttningarna, sÄ finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar pÄ olika möjligheter att kunna odla de frukter och bÀr som mÄnga förknippar med en större trÀdgÄrd. De vÀxtslag jag har valt att inrikta mig pÄ Àr hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), Àpple (Malus domestica) och körsbÀr (Prunus avium), dÄ dessa vÀxtslag Àr nÄgra av de som jag sjÀlv förknippar med min barndoms trÀdgÄrdar. Förutom en generell del om balkongodling, sÄ presenteras i arbetet vÀxtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa vÀxtslag.

VÄren 2005 förvÀrvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. FörvÀrvet innebar en tydlig strategiförÀndring för FSB dÄ banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begrÀnsat Àgande. Till följd av denna tydliga strategiförÀndring har vi funnit det intressant att titta pÄ bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte Àr att, med utgÄngspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer pÄverkat sÄvÀl förutsÀttningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.