Bakgrund/problemomrÄde: Goodwill har under en lÄng tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar vÀrderingen av goodwill pÄ att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt som ger ett önskvÀrt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjÀningsförmÄgan hos det förvÀrvade företaget och relaterar dÀrmed till vÀrderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer pÄ att den information som bankerna ger ut gÀllande framtida goodwillnedskrivningar Àr avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Culture Management Cultural management administration producent KKE management.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord pĂ„ Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berĂ€ttelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ dĂ€r uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en hĂ€xjakt pĂ„ partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering anvĂ€nder den uppkomna krisen för att förstĂ€rka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberĂ€ttelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de stĂ„r som en gemensam bov i narrativet.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

Syftet med den hÀr analysen Àr att ta reda pÄ hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien anvÀnder vi oss av en narrativ metod, dÀr vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angÄende deras identitet med utgÄngspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar Àven analysformatet och jÀmför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn pÄ Israel/Palestina-konflikten..

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas pÄ Gran Canaria och den uppbyggda berÀttelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosÀtter oss pÄ ön för att lapa sol och fÄ hudcancer. Det Àr hÀr som lokalbefolkningens frÀmsta syfte Àr att förse oss med fÀrgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras Àr nÄgot helt annorlunda: PÄ Las Canteras samsas man nÀmligen med lokalbefolkningen och upplever nÄgot annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen Àr att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs lĂ€n Ă„ren 1917-1941. Dagböcker frĂ„n hennes förrĂ€ttningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet Ă€r att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden Ă€r en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehĂ„llsanalys av barnmorskereglementet och lĂ€roboken som anvĂ€ndes vid Ida Redhammars utbildning pĂ„ barnmorskelĂ€roanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana Ă€r: 1.

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton ÄtgÀrdsprogram var att granska hur det som formuleras i ÄtgÀrdsprogram kan tolkas med hjÀlp av diskursanalys. De övergripande frÄgorna i rapporten var att fÄ en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta mÄlen var utvÀrderingsbara, och hur utvÀrderingar skrivs.  Det visade sig att nÄgra enstaka uppsatta mÄl, kan klara de krav pÄ konkretion och exakthet som krÀvs för att en utvÀrdering ska vara möjlig. De flesta mÄl Àr formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lÀrt sig dÄ mÄlet Àr nÄtt och kan dÀrför inte utvÀrderas. Det som oftast utvÀrderas i ÄtgÀrdsprogrammen Àr, med nÄgra fÄ undantag, eleven och inte de ÄtgÀrder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nÄ de uppsatta mÄlen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Varor och tjÀnster Àr inte lÀngre tillrÀckligt. Upplevelse som erbjudande Àr grunden till framtidens ekonomiska tillvÀxt. Vi har i vÄr artikel utforskat Experience Economy, alltsÄ det begrepp som definieras upplevelseekonomi. Och med ett kvalitativt angrepp sÀtt har vi anvÀnt kulturen som redskap. Artikeln Àr en fallstudie pÄ Dramatens scen Elverket och dess syfte Àr att rent allmÀnt och verklighetsnÀra identifiera och reflektera över den estetiska delen av konstens företagsvillkor ur en art managers synvinkel.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Sexuellt vÄld Àr ett Àmne som sÀllan lÀmnar nÄgon oberörd. Hur vi talar om sexuellt vÄld förÀndras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna frÄn kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld. UtifrÄn en teoriram bestÄende av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berÀttelser om det vÄld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berÀttelser konstruerar sin identitet, men ocksÄ vilka konsekvenser de beskriver att vÄldet fÄtt för hur de upplever sina livsvillkor.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..