Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse ? en ?pånyttfödelse? som skall påverka hela vardagen.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden.

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.