Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

This report is prepared in cooperation with Södra, Norra Halland SBO. The survey gives the members an opportunity to influence the services and also gives the staff at Södra a hint of the member?s demands.Södra is the largest co-operative forest company in Sweden with over 50 000 members and is divided into 31 areas. Norra Halland SBO is one of them.A questionnaire was sent to the members and 516 (or 53 %) of them answered. Of the respondents 68 % were between 60 and 69 years of age.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

Sustainable development is often pictured as containing of three interlinked dimensions- namely environmental, economic and social. ?Social sustainability? is a vague concept that is often thought of as highly context-dependent. This thesis sets out to investigate the meaning of ?social sustainability? in a given context.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

I föreliggande uppsats har jag gjort en undersökning av det laestadianska sångsättet i Nordnorge. Uppsatsen kan ses som en fortsättning av min C-uppsats som gällde i stort sett samma undersökning fast i Norra Sverige (Fredriksson 1998). I denna uppsats har jag använt det norska ordet pressesang beträffande röstfonationen i den laestadianska psalmsången, jojken och folktonen. I undersökningen har jag dels velat få reda på kopplingen mellan laestadiansk sång och jojk och dels hur barn och ungdomar i laestadianska familjer sjunger. För att kunna få svar på dessa frågor har jag använt mig av historisk och religionshistorisk litteratur.

Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2010.

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och värden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebär att de måste köpas in och planteras varje år och sedan slängas efter varje säsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sätt att pryda en stad, men varför används de då i så stor utsträckning? Kan perenner som överlever från år till år ersätta annuellplanteringarna utan att göra avkall på estetiken? Vilken växtgrupp är dyrare att köpa och sköta? Dessa frågor besvaras i detta arbete. För att kunna göra uträkningar av inköpskostnader gjordes två utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa två förslag är lika stora och båda innehåller vårflor för att vara jämförbara.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.