Sök:

Sökresultat:

931 Uppsatser om Norra militärdistriktet - Sida 46 av 63

Staden, planen och marknaden : en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.

Manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning : En kvalitativ intervjustudie

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Posttraumatiskt vÀxande och psykisk ohÀlsa bland svenska Afghanistanveteraner

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare, ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie. I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn Sweden AB.

RÀtt sort av timotej och rödklöver ger högst konsumtion av nÀrproducerat foder

Vallfoder Àr en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovfoder Àr av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestÀms av hennes behov av nÀring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begrÀnsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmÀltbarhet och energiinnehÄll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmÀltbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingÄende i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre pÄföljande veckor frÄn provrutor i RöbÀcksdalen, VÀsterbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgÄng/knoppning, veckan för axgÄng/knoppning samt veckan efter axgÄng/knoppning under sommaren 2009.

VÀckelsen och bönhusen i NÀtra församling : varför de kom, varför de var sÄ mÄnga och vad de hade för betydelse för bygden

I min hemförsamling NĂ€tra, Örnsköldsviks kommun, finns det mĂ„nga bönhus, ungefĂ€r ett i varje by. Jag undrade varför det var pĂ„ det viset, och bestĂ€mde mig för att ta reda pĂ„ detta genom att intervjua mĂ€nniskor som Ă€r eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska vĂ€ckelsen kom frĂ€mst frĂ„n Skottland men Ă€ven frĂ„n England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades mĂ€nniskorna starkt av denna vĂ€ckelserörelse som kom över Sverige och dĂ„ började det s.k. ?NorrlandslĂ€seriet?, dĂ€r mĂ€nniskor trĂ€ffades till möten hemma hos varandra för att lĂ€sa och lĂ€ra sig mer om kristendomen.

Vanliga vÀsen i vÄr folktro

Det hÀr arbetet handlar om vÀsen i den gamla folktron. För att begrÀnsa mig i Àmnet om gammal folktro och sÀgner, sÄ hÄller jag mig till det gamla bondesamhÀllet pÄ 1800-talet. Jag var nyfiken pÄ vilka vÀsen som man kunde hitta i vÄra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som Àr etnolog pÄ lÀnsmuseet i GÀvle, sÄ fick jag en klarare bild av vilka vÀsen man kunde hitta hÀromkring.Jag inriktade mig sÄ pÄ dessa, rÄet, vittran, trollen, tomten och vÀttarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa vÀsen visade sig ha nÀstan identiska egenskaper.

HÀlsa ? vad Àr det? : En studie om elevers syn pÄ hÀlsa i olika socioekonomiska klasser

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ hÀlsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hÀlsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer pÄverkar elevernas vÀlbefinnande enligt dem sjÀlva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn pÄ hÀlsa?Hur ser förÀldrarnas och barnens aktivitetsnivÄ ut i olika socioekonomiska klasser?PÄ vilket sÀtt arbetar skolorna med hÀlsa utifrÄn ett lÀrarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger pÄ Àr en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer med tvÄ idrottslÀrare. De namn skolorna har i studien Àr fingerade. EtternÀsslaskolan Àr placerad i norra Stockholm i en kommun med lÄg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan Àr placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i Ärskurs 7-9 som svarade pÄ enkÀten och 407 svar var fullstÀndiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn pÄ fysisk hÀlsa fokuserar pÄ kroppens rörelser och att vara frisk ? pÄ utsidan.

LÀkare frÄn RumÀnien i den svenska primÀrvÄrden: En kvalitativ analys med fokus pÄ hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ i de fall dÀr lÀkare frÄn RumÀnien rekryteras till Sverige. Dessa lÀkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka tvÄ Är sedan, och dÀrför uppstod intresset för att Àven titta nÀrmare pÄ hur integrationen fungerar utifrÄn ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera hÀr har givetvis varit arbetet. För att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt skapa en djupare förstÄelse för detta fenomen ansÄgs kvalitativ metod vara lÀmplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 Är intervjuats, fem lÀkare tillsammans med sina makar.

Paleogeografi i östra Svealand de senaste 7000 Ären

Strandlinjen i Sverige har sedan den senaste inlandsisen prĂ€glats av isostatisklandhöjning. Höjningen var som kraftigast straxt efter deglaciationen men verkar pĂ„tagligt Ă€n idag i landets norra delar, framförallt Ångermanland och VĂ€sterbotten, medan rörelsen minskat i landets södra delar dĂ€r den Ă€r liten eller avtagit helt. Strandförskjutning Ă€r resultatet av isostatisk landhöjning och eustatisk havsytenivĂ„förĂ€ndring. För att rekonstruera strandförskjutningens utveckling upprĂ€ttas strandförskjutningskurvor. Kurvan Ă€r sĂ„ledes resultatet av landhöjning och havsnivĂ„förĂ€ndringar i meter som en funktion av tiden.

Utvidgning av Kalmar centrum : via stadens strategiska strÄk

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Efter murens fall - migrationsströmmar frÄn öst till vÀst i det Äterförenade Tyskland 1989-2005

Berlinmurens fall och Tysklands enande förĂ€ndrade migrationen till och inom Tyskland. VĂ„r uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, pĂ„ vilket sĂ€tt de har förĂ€ndrats, varför dessa minskat och vĂ€nt. Uppsatsen byggs pĂ„ en deskriptiv studie och utgĂ„r frĂ„n den neoklassiska migrationsteorin med nĂ€rbeslĂ€ktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av SpĂ€taussiedler/Aussiedler frĂ„n frĂ€mst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler frĂ„n det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare Ă„r ocksĂ„ karaktĂ€riserats av arbetskraftsmigration och GĂ€starbetare, vilka hade en uppgĂ„ng frĂ„n andra vĂ€rldskriget fram till den ekonomiska krisen Ă„r 1973 dĂ„ migrationen övergick till karaktĂ€ren av familjeĂ„terförening.

UtvÀrdering av svavel- och kvÀvedepositioner frÄn sjöfart: en modellstudie

Sjöfartsektorn Àr en betydande kÀlla för svavel- och kvÀveutslÀpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kvÀve dvs. nitrat, i form av vÄt och torrdeposition bidrar till försurning och försÀmrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutslÀppen har under de senaste Ären bidragit till minskade svavelutslÀpp.

LĂ€rarens roll i klassrummet

Inom skolans vÀrld innefattar lÀrarprofessionen en lÄng rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frÄgor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter krÀver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för lÀraren som offentlig person har minskat. Detta pekar pÄ att bemötandet mot lÀraren som profession har förÀndrats.

Ön - Ett undersökande arbete i Clas Engströms författarskap, om en ö pĂ„ en ö och dess betydelse för ett samhĂ€lles utveckling

The following report describes an exploratory work about Furillen,an island that belongs to the area Rute, in northern Gotland. Theproject is a result of a selection of texts taken from the author ClasEngström - my grandfather. He wrote, among other things, about theinhabitants of Rute and their experience and ways of dealing with thedevelopment of their society. Through the use of graphic design I havetried to update the content of some of these texts.Much have changed since my grandfather wrote about Rute, whichgave me further reason to update the topic.In addition to the research, I looked at graphic design?s importancefor interpreting the literary content.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->