Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..

Studien har sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vår studie är att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare är uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn på produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven på kommunerna skärps då behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta ställer krav på både formen och innehållet.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i Norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förståelsen för hur förskollärare arbetar för att stimulera och utmana barns språk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet använde jag mig av tidigare forskning inom området samt nationella styrdokument. Studiens lärandeteori har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. De forskningsfrågor jag ställde var: Hur upplever förskollärare att barnet tar till sig det språkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder används i lärandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkstimulering i samförstånd med lärandemiljön, där kommunikation är ett nyckelord till lärande.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i Norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateangrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i Norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptäcks i fält.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

The area of Lycksabäcken northwest of Lycksele is a national interest of natural conservationbecause of its geological values with many unique landforms. Many of these landforms indicatethat the deglaciation process in the area was very complex. However, the deglaciation process inthe area has not previously been fully understood. The aim is to add to the knowledge of theevents that took place during the last deglaciation. To do this, the glaciofluvial landforms in thearea were mapped by studying aerial photographs with a Wild Aviopreter and a five-day fieldinventory of key areas for the interpretation.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i Norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers inställning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lärandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkätstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i två kommuner, någonstans i Norra Sverige. Därefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vår kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade på att det var få fritidspedagoger, som själva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring användandet av datorspel i verksamheten.

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.