The purpose of this essay is to examine progression in user education atprimary and secondary school levels, specifically the role played byschool libraries, librarians and strategy documents in securingeducational progression. Progression is examined in the user educationprovided by the five schools, part of the same municipal schoolmanagement area which share the same strategy plan. The area, NorraFäladen, was awarded School Library of the Year in 2011 for its work,making it particularly interesting for this essay's purpose. The studycombines interviews with the area's three school librarians, who dividetheir time between the five schools, with an analysis of the strategydocuments that regulate user education within Norra Fäladen. Theanalytical framework is based on: AASL's model of progression in usereducation (Standards for the 21st-century learner); Ekström's model forsuccessful and active strategy documents; Kuhlthau's theory of thelibrarian's role in the information search process; and Limberg'staxonomy of the role of the school library.The study shows how a number of concurrent factors and prerequisitesinfluence how goals for progression in user education are met.

A passive house in Norra Djurgårdsstaden drawn by Tengbom Arkitekter is going to be built. A shaft for airing is needed for a few apartments in the house.The airing shaft is designed for a few two room apartments in the house, which are not able to achieve satisfactory airing, as their outer walls are facing a single direction. The other apartments on the same floor are corner apartments. These apartments do not have the same difficulty with airing since they have their outer walls in different directions, with different pressures at the facades. The airflow in the airing shaft is supposed to be driven only by natural forces, by the sun. The purpose of natural driven forces is to achieve low energy consumption for the house.In this thesis, a design of the shaft for airing has been developed.Initially an open shaft for all apartments was analyzed.

Den här rapporten undersöker om ett tänkbart alternativt släckvattensystem till Hallandsåstunneln, kan vara i praktiken genomförbart. Rapporten är en del av mitt examensarbete, som består av två delar. En teoretisk del som behandlar en enkel redogörelse om vilka krav det finns på brandsäkerhet i tunnlar och grundläggande förståelse om just släckvattensystem. Därefter presenteras brandsläckningssystem i andra befintliga tunnlar. Detta för att ge läsaren mer kunskap inom området innan redogörelsen för den praktiska delen.Den praktiska delen, har bestått av beräkningar och redogörelse av det tänkta alternativet till Hallandsåstunneln.Det planeras för att bygga ett släckvattensystem med pumpstationer vid båda mynningarna av tunneln.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att få fram mitt resultat.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av akupunktur hos personer med migrän. Studien baseras på narrativa intervjuer med 10 kvinnor i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?lindrar smärta och besvär i kroppen?, ?att få tillbaka livslusten?, ?att få ökad känslomässig styrka?, ?upplevelser under akupunkturbehandling varierar?.

I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.

Vete, Triticum aestivum är en mycket viktig matgröda. Under historiens gång har arten fått anpassa sig till många vitt skilda miljöer. I Nordeuropa har frost-resistens varit extra viktigt. En viktig gen för frostresistensen är VRN1som kontrollerar vernaliseringen d.v.s. övergången från vegetativt till aktivt tillstånd som sker på våren.

Syftet med denna studie är att beskriva några elevers uppfattning om lärande och utveckling genom läsning i ämnet svenska. Frågeställningarna mot detta syfte är: Har den litterära bakgrunden betydelse för läsupplevelsen och hur i så fall? Har värdering av och intresse för läsning betydelse för upplevelsen och hur i så fall? Hur beskriver informanterna läsupplevelser? Hur är elevernas upplevelser av lärande genom läsning kopplade till styrdokumentens syfte och mål? För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare år (år 7,8 och9)samtliga från en skola belägen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att läsning berikar deras lärande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterära historik har betydelse för deras läsupplevelse.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.

During the period called Little Ice Age (1400 ~ 1900) the climate of northern Europe was in an annual year-basis overall colder than it was before and after that period. The numbers of short, cold and rainy summers and long, bitter-cold winters where often repetitive under the approximately 500-years the period lasted. In Scandinavia, the coldest time during this period is estimated to have started around the end of the 16th century and lasted to the beginning of the 18th century. Trees growing at the tree-line are limited by temperature for their annual growth and hence showing differences of growth during changes in the climate,  a method called dendroclimatology. The variations of growth can be read in the tree-rings either by analyze the width of the ring or by look into the density of the wood and is used to reconstruct past climates.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

Uppsatsen är en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i två läroböcker i italienska som används på gymnasienivå. Uppsatsens syfte är att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhälleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen läggs särskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer återspeglas i läroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgår från kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen används Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgångspunkt. I analysen klarläggs att läroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojämlika maktförhållanden inom nationella kulturer och i viss mån även mellan nationella kulturer. I läroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som återger en ojämn maktbalans inom det italienska samhället mellan norra och södra Italien. Läroböckernas representation av italiensk kultur utgår stundtals från ett etnocentriskt svenskt perspektiv där diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..