Sök:

Sökresultat:

929 Uppsatser om Norra Djurgćrdsstaden - Sida 33 av 62

Ambulanssjuksköterskans upplevelser av traumatiska hÀndelser i tjÀnst

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress dÀr hon mÄste möta och hantera hÀndelser som ligger utanför ramen av normala mÀnskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. MÄnga har lÀrt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli lÄngvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det Àr betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska hÀndelser och dÀrmed kunna förebygga lÄngvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska hÀndelser i tjÀnst.

Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa?

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.

HAMNLÄNKEN - En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

Upplevelser av akupunktur hos kvinnor med migrÀn

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av akupunktur hos personer med migrÀn. Studien baseras pÄ narrativa intervjuer med 10 kvinnor i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?lindrar smÀrta och besvÀr i kroppen?, ?att fÄ tillbaka livslusten?, ?att fÄ ökad kÀnslomÀssig styrka?, ?upplevelser under akupunkturbehandling varierar?.

Varmluftstorktekniker och -funktioner inom lantbruket

I examensarbetet behandlas Àmnet varmluftstorktekniker som anvÀnds i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken Àr nÄgot som förÀndras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar pÄ Àr de som Àr mest relevanta för norra Europa. Endast spannmÄlstorkar som torkar spannmÄl i tunna skikt behandlas.

PÄverkar variationer i promotorn till VRN1 frostresistens i vete (Triticum aestivum) frÄn Nordeuropa?

Vete, Triticum aestivum Àr en mycket viktig matgröda. Under historiens gÄng har arten fÄtt anpassa sig till mÄnga vitt skilda miljöer. I Nordeuropa har frost-resistens varit extra viktigt. En viktig gen för frostresistensen Àr VRN1som kontrollerar vernaliseringen d.v.s. övergÄngen frÄn vegetativt till aktivt tillstÄnd som sker pÄ vÄren.

LÀsa, LÀra, Leva: En studie om nÄgra elevers uppfattning om lÀsning

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.

Kompetensutveckling : En studie av en organisation inom rekryteringsbranschens strategier för kompetensutveckling samt upplevda effekter av dessa insatser

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Pedagogens roll i de yngsta barnens kontakttagande

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan smÄ barn som inte anvÀnder ett utvecklat verbalt sprÄk. För att fÄ empiri till studien utfördes observationer pÄ tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi pÄ hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. DÀrefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag pÄ dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ sin roll i de smÄ barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgÄngspunkt i studien har vi anvÀnt en tolkande ansats.

Minskad trÀdtillvÀxt under Lilla sitiden? : En dendroklimatologisk jÀmförelse mellan nutid och 1600-talet invid trÀdgrÀnsen i norra Skandinavien

During the period called Little Ice Age (1400 ~ 1900) the climate of northern Europe was in an annual year-basis overall colder than it was before and after that period. The numbers of short, cold and rainy summers and long, bitter-cold winters where often repetitive under the approximately 500-years the period lasted. In Scandinavia, the coldest time during this period is estimated to have started around the end of the 16th century and lasted to the beginning of the 18th century. Trees growing at the tree-line are limited by temperature for their annual growth and hence showing differences of growth during changes in the climate,  a method called dendroclimatology. The variations of growth can be read in the tree-rings either by analyze the width of the ring or by look into the density of the wood and is used to reconstruct past climates.

Metod för provbitsframstÀllning frÄn vinterdÀck

Den prehospitala omvÄrdnaden Àr komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvÄrden innebÀr ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. OmhÀndertagande av barn inom den prehospitala vÄrden Àr sÀllsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svÄrt att fÄ rutin i omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom omrÄdet upplevs som bristfÀllig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd skattar sin yrkeskompetens för vÄrd av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta sjÀlvskattningsformulÀret ?SjÀlvskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd vid omhÀndertagande av akut sjuka barn?.

Representation av nationell kultur och identitet i lÀroböcker i italienska - en diskursanalytisk undersökning

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

KartlÀggning av Derome Skog ABŽs rÄvaruinköp

Denna rapports mÄl Àr att fÄ en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör mÄnga respektive fÄ rÄvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig frÄn den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som Àr PEFC ? certifierade.Information om virkesÄren 2005-2007 hÀmtades och studerades frÄn företagets affÀrssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesÄr 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest rÄvaruinköp i församlingarna i nÀra anslutning till koncernens egna sÄgverk.

Elevers kreativitet : En kvalitativ studie av hur pedagoger uppfattar att de möjliggör elevers utveckling av kreativitet.

Syftet har varit att undersöka nÄgra klasslÀrares och nÄgra fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med lÀroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har ocksÄ ingÄtt att kontextualisera deras utsagor utifrÄn forskning inom fÀltet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingÄng och anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslÀrare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet Àr ett begrepp som verkar kunna tolkas pÄ fler Àn ett sÀtt dÄ forskningsresultat pÄ kreativitetsomrÄdet menar att kreativitet kan vara att skapa nÄgonting nytt, originellt samt ha ett vÀrde.

Hur fungerar lÀslÀxor pÄ en mÄngkulturell grundskola? : en fenomenografisk studie baserad pÄ intervjuer med fyra pedagoger inom grundskolans tidigare Är

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->