Idag byggs det i städer allt oftare med hållbarhet i åtanke. Allteftersom forskare hittar nya sätt att mäta konsekvensen av vår slösaktiga livsstil blir risken med klimatförändringar ett faktum. Därför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hållbarhetsprojektet i landets historia, Norra Djurgårdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mål att sänka emissioner och energianvändning genom att bygga system för källsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lätt tillgänglig kollektivtrafik. Men då begreppet hållbarhet är relativt nytt genomgår den en ständig bearbetning och utveckling.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Sverige sägs befinna sig i en gruvboom och det prospekteras på flertal platser i Sverige. Norra Kärr strax norr om Gränna i norra delarna av Jönköpings kommun är en av platserna som idag är aktuella för gruvetablering. Men gruvan tycks framställas som ett hot mot den närliggande bygden och för Vätterns vattenkvalitet av de boende i området. Då planerna på gruvetablering hotar förändra samhället och förutsättningarna för att kunna bo där har en mobilisering skett. Hur känslan för bygden och en identitet kopplad till bygden fungerar som motiverande faktorer för varför människor väljer att engagera sig, är vad uppsatsen syftar undersöka.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra Bohuslän..

The interest for wind power has increased in Sweden. Northern Sweden is especially interesting due to that a new wind resource map shows that there are areas in northern Sweden that have more potential for wind power than what have been known before. Therefore E.ON Vind is interested in finding out if, and where, there are suitable places for establishment of wind power in northern Sweden. The purpose of this master thesis is therefore to perform an inventory of northern Sweden for suitable places for wind power. The master thesis is performed at E.ON Vinds office at Vasagatan in Stockholm.

This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relationbetween bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs whenschools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we comparetwo schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools iscertificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches toimplementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions.Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyzewhat may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburgmunicipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policydocuments are well formed according to our top down-theory and that these documents does nothave a major impact on the fact that one school is certificated and one is not.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

This report is prepared in cooperation with Södra, Norra Halland SBO. The survey gives the members an opportunity to influence the services and also gives the staff at Södra a hint of the member?s demands.Södra is the largest co-operative forest company in Sweden with over 50 000 members and is divided into 31 areas. Norra Halland SBO is one of them.A questionnaire was sent to the members and 516 (or 53 %) of them answered. Of the respondents 68 % were between 60 and 69 years of age.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

För att undersöka Norra Skogsägarnas medlemmars inställning till röjning skickades en postenkät ut till 120 stycken av skogsägarföreningens medlemmar. En telefonpåminnelse utfördes då de uppringde även erbjöds alternativet att lämna svaren över telefon om de ännu ej svarat. Efter telefonpåminnelsen hade totalt 78 stycken enkäter kommit in vilket resulterade i en svarsfrekvens på 65 %.De svarade ingick i fem olika ägarkategorier: kön, ålder, fastighetsstorlek, kommunbor/utbor och skogsbruksplan upprättad senare än 2003 eller ej. Analyserna utfördes med ett chi-två test för att påvisa eventuella signifikanta skillnader inom ägarkategorierna. Mer än 90 % av de svarande hade utfört röjning under de senaste 10 åren; 62 % ville att det skulle utföras mer röjning och 55 % utförde själva majoriteten av röjningen på fastigheten. De påståenden som dominerade till varför de svarande utfört röjning under de senaste tio åren var att det var tillfredställande att ha en röjd ungskog samt att röjning var en lönsam ekonomisk investering.

Sustainable development is often pictured as containing of three interlinked dimensions- namely environmental, economic and social. ?Social sustainability? is a vague concept that is often thought of as highly context-dependent. This thesis sets out to investigate the meaning of ?social sustainability? in a given context.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

I föreliggande uppsats har jag gjort en undersökning av det laestadianska sångsättet i Nordnorge. Uppsatsen kan ses som en fortsättning av min C-uppsats som gällde i stort sett samma undersökning fast i Norra Sverige (Fredriksson 1998). I denna uppsats har jag använt det norska ordet pressesang beträffande röstfonationen i den laestadianska psalmsången, jojken och folktonen. I undersökningen har jag dels velat få reda på kopplingen mellan laestadiansk sång och jojk och dels hur barn och ungdomar i laestadianska familjer sjunger. För att kunna få svar på dessa frågor har jag använt mig av historisk och religionshistorisk litteratur.