Throughout the history, the theories which have shaped our cities have varied from time to time. We have gone from a city development characterized by spontaneousness, where commerce and people side by side shared the space, into a function-based planning where people and functions are being increasingly separated. Regardless the forms of planning the city design causes implications for those who live there when the physical environment controls were we live, work and meet. In today's society where `sustainability ' has become a watchword the current community planning needs to be questioned so we, in the best possible way, can meet future changes. Searching for new planning strategies is part of this and in this essay the term `mixed-use´ will be investigated and analyzed in terms of its social aspects.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på elevers uppfattningar om betyg och bedömning och huruvida de upplever dessa som rättvisa och likvärdiga. Vi vill även ta reda på om eleverna anser att genus spelar in i fråga om bedömning och betygsättning. För att ta reda på detta har vi använt oss av en huvudsakligen kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag. Frågorna i enkäten behandlar ämnen som betyg grundade på tidigare prestationer, förutfattade meningar, att bli ?stämplade? av lärare och fastna i en uppfattning som kanske inte är rättvis, om lärare i sin tur låter meningar av social, kulturell eller genusmässig bakgrund påverka deras bedömningar av eleverna och om eleverna anser att deras val av utbildning (yrkesförberedande eller studieförberedande) spelar in i fråga om bedömning och betyg.

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

Denna uppsats syfte var att undersöka lärares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa är kopplade till lärarens ålder eller kön. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar upp. Den första frågeställningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lärare och den andra handlade om äldre och yngre lärares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frågeställningar användes både enkäter och intervjuer. Tjugofyra enkäter distribuerades och fem intervjuer genomfördes på två högstadieskolor i norra norrbotten.

This study was carried out at the Swedish University of Agricultural Sciences, Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden. The aim of the study was to determine how plant species richness and diversity influence the nitrogen pools and nitrogen fluxes in the soil. Plant and soil samples from a biodiversity experiment in grasslands were used. Thirty plots with 12 grassland plant species (legumes, grasses, and non-legume herbs), combined from 1-12 species were investigated.

Utö ligger ca 16 km nordost om Nynäshamn i Stockholms skärgård som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. På öns norra del ligger Utö Värdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av Värdshuset är idag uppvärmda med hjälp av värmepumpar i en värmecentral som tar sin värme från närbelägna vattenfyllda gruvhål. Ventilationen i fastigheterna som används som konferens och samlingslokaler är bristfällig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler.Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbättra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvändningen. Projektet har genomförts i samarbete med Skärgårdsstiftelsen, Utö Värdshus och med Värmex som bidragit med underlag för värmecentralen.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en stor skadegörare i syd- och mellansvenska skogsplanteringar. Senaste studier visar att snytbaggen ställer till stora problem även i norra delarna av Sverige, speciellt längs kusten. Det vanligaste sättet idag för att skydda plantor mot snytbaggeangrepp är att behandla plantor med insekticider i plantskolan. I FSC finns en överenskommelse att kemiska medel för behandling av plantor mot snytbaggeskador ska avvecklas. SCA behandlade 2011 cirka 8 miljoner plantor. SCA har som mål att få fram lyckade föryngringar i Norrland utan användning av insekticider.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det är oklart om patienterna önskar träffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrågan på sjukgymnastisk behandling ser ut när det gäller patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta. En egenkonstruerad enkät delades ut till gravida kvinnor med bäckensmärta inskrivna vid mödravårdscentraler i en stad i norra Sverige. Enkäten bestod av 13 slutna och en öppen fråga och undersökte bland annat respondenternas besvär på funktions- och aktivitetsnivå samt deras behandlingsönskemål.