Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

När städer växer sker det ofta genom olika typer av förtätning. Förtätning innebär att nya bostäder byggs i närhet till befintliga bostäder. Detta kan ske på olika sätt, några exempel på de vanligaste typerna av förtätning är att nya bostadshus byggs i redan etablerade områden eller att ett helt nytt område byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsområde. På senare tid har det blivit allt mer populärt att förtäta stadsbilden genom att bygga bostäder ovanpå befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtätning man väljer kommer denna att få effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara många och inom olika vetenskapliga områden. Som ett exempel kan man tänka sig att det sker miljöpåverkan på både människor och natur.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) är något som har ökat på senare år. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR påverkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fått FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan år 2010-2013.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden?s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years.

This study is an attempt to examine how hospital libraries should develop its activities towards their target groups in time of reductions. The method was a case study of the hospital libraries in Uddevalla and Trollhättan. An opinion poll was carried out among a selection of hospital staff, patients, medical researchers and students. In addition a patient group at some wards was observed. The libraries in the study produce an annual report, which presents a proposal for developments.

The river Selångersån runs through thenorthern Swedish city of Sundsvall, splittingthe city in two as it winds through thevalley between Södra- and Norra Stadsbergetand out into the Baltic Sea.The river is a national interest of nature conservationbut at the same time in the middleof an urban development string for the city,creating a complex situation of developmentcontra conservation of natural environment.This project attempts to create a strategy oflandscape urbanism for the area surroundingSelånger Bay, four kilometers upstreamalong Selångersån. A sensitive wetland, todayrather forgotten but with great potentialfor introducing wild nature as an active partof the city. Or rather, initiating a processwhere the built environment can infiltrateand enrich the natural environment gradually.A city park in this location to initiate thisprocess could be a joint project of the city?sresidents with the scope to become a projectin constant development.The idea of the project is to offer a large ecologicalpark and meeting place near the citycenter. This will be achieved by clarifyingthe activities and values that already existin the park, such as the largest living deltai the region, football fields and a medievalchurch ruin, and by creating new paths.

Northeast Stockholm is a region developing fast. There is already a great need for new transport solutions for the people commuting to the city, since long queues slow down car traffic and the local railway, Roslagsbanan, needs to be upgraded to attract more travelers. The competitive advantage of rail?traffic over the car when it comes to greenhouse gases and air pollutants is another reason to develop Roslagsbanan.This report investigates the differences between car and train to create a basis for a proposed expansion of Roslagsbanan. Once the proposal is presented, costs, emissions reductions and public benefits are analyzed.

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförändring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor från fem olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Vårdsökande från andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende på traumatiska skador och händelser som många bär med sig från sitt hemland förutom det trauma det innebär att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen är det distriktssköterskan som möter de flesta vårdsökande från andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vårdsökande från andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor från norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka och analysera enskilda människors attityder och förhållningssätt till tiggeri och till de människor som tiggeri i Piteå stad. Tiggeriet i Piteå och norra Sverige har de senaste åren ökat och har ansetts som ett nytt socialt fenomen. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Fyra personer intervjuades på ett semistrukturerat sätt, fyra teaman där tiggeri, tiggaren, mötet med tiggaren, att välja att ge eler inte samt förekomsten av tiggeriet var ledande i intervjuerna. Metoden som användes för att analysera och tolka intervjuerna är inspirerade av grundad teori, där kodning och kategorisering var centrala verktyg för att komma till slutsatser och hitta likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.