Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och vÀrden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien Àr gjord pÄ tvÄ mindre orter pÄ smÄlands ostkust och sammanlagt har Ätta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrÄgade personalen pÄ de tvÄ förskolorna menade att en central frÄga pÄ förskolan nÀr det gÀllde normer och vÀrden var alla barns lika vÀrde och att alla hade rÀtt att vara den de Àr. IstÀllet för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och fÄ sina företrÀden uppmÀrksammade. LÀroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var nÄgot som kunde problematisera deras arbete och deras instÀllning till barnen.

Detta examensarbete syftar till att utifrÄn ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i Ättonde klass, med avseende pÄ könsskillnader i skolresultat, bÄde vad det gÀller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vÄr teoretiska grund lÀgga fokus pÄ mannen som normbÀrare i samhÀllet. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i Ärskurs Ätta. Det empiriska rÄmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förvÀntningar pÄ pojkar som grupp, 3) förÀldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som mÄttstock.

I dagens samhÀlle existerar en mÀngd normativa förestÀllningar kring kön och sexuell lÀggning. Detfinns tydligt bestÀmda ramar för vad som ingÄr i normen, samt vad som faller utanför och dÀrmedstÀmplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhÀllet av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebÀr en förvÀntan om att alla individer Àr heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förvÀntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

NÀr Skolinspektionen granskade skolors arbete med vÀrdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor prÀglades av en trygg miljö men att eleverna dÀr kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna Äsikter som stred mot vÀrdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den hÀr studien. Syftet Àr att bidra med kunskap om hur lÀrare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med vÀrdegrund med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar pÄ forksningsfrÄgorna: Hur kopplar lÀrare vÀrdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lÀrare vÀrdegrundsarbete med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lÀrarnas förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lÀrare som undervisar pÄ en svensk utlandskola, tar sin utgÄngspunkt i kritisk mÄngkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..

Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..

Syfte: Erfarenheter visar att vuxnas förhÄllningssÀtt till barn kan vara av (omedveten) krÀnkande karaktÀr och ha en negativ pÄverkan pÄ elevers sjÀlvkÀnsla och identitet och dÀrmed pÄverka elevers lÀrande och kÀnsla av delaktighet. Denna form av omedvetna verbala krÀnkningar benÀmns i denna studie för dold krÀnkning. Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr extra utsatta vilket jag har för avsikt att kritiskt granska. Syftet med studien Àr att analysera huruvida och pÄ vilket sÀtt ett antal skolors lokala likabehandlingsplaner beaktar dold krÀnkning, pÄ vilket sÀtt det omnÀmns och diskuteras som problem, huruvida det i likabehandlingsplanerna finns rutiner för hur man skall komma tillrÀtta med problemet samt i vilken mÄn det finns en specificerad ansvarsordning för detta arbete.Forskningsansats: InnehÄllsanalys utifrÄn hermeneutisk tolkning. Denna studie Àr en kvalitativ innehÄllslig dokumentstudie dÀr sprÄket ses som en del i ett socialt system.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans vÀrdegrundsarbete. Vi har valt att begrÀnsa oss till elevernas upplevelser kring jÀmstÀlldhet och allas lika vÀrde. DÀr eleverna fÄtt möjlighet att reflektera över drama passens innehÄll, och komma med förslag till förÀndring genom fiktiva situationer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har varit deltagande observatörer, och anvÀnt oss av pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till Àr att pedagogiskt drama Àr ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förstÄelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta grÀnsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat tvÄ barngrupper pÄ tvÄ olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som pÄverkar positionstagandet. Under analysens gÄng vÀxte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, grÀnsöverskridande samt möjligheter och begrÀnsningar, som sedan analyserats med inspiration frÄn ett normkritiskt perspektiv för att fÄ syn pÄ hur barnen trÀder över grÀnser utifrÄn de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan pÄverka hur barn intar grÀnsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjÀlp av vÄra tre frÄgestÀllningar: Hur överskrider barn grÀnser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar grÀnsöverskridande? Hur ser möjligheter och begrÀnsningar ut för olika barn?.

Man och kvinna Àr tvÄ separata och distinkta kategorier som anvÀnds för att representera mÀnskligheten medan de som inte kan grupperas in i nÄgondera osynliggörs och stigmatiseras. Uppsatsens syfte Àr att synliggöra transpersoners upplevelser av att vara könsöverskridande. Fokus ligger pÄ bemötande frÄn omgivningen och hur samhÀllets genusdikotomi pÄverkar erfarenheter av transpraktiker. Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med tre transpersoner som vÀxte upp som mÀn men idag har en kvinnlig könsidentitet eller ett kvinnligt könsuttryck, d.v.s. transvestit och transgender.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlÀrares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsÀmnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsÀmnet, samt vilken roll de ger undervisningsomrÄdet, betrÀffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras pÄ enskilda intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i religionskunskap grundskolans Ärskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lÀrarna som deltar i hög grad Àr medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning Àr heteronormativ. De har alla ocksÄ en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrÄgor.