Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

I uppsatsen har jag undersökt hur sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete ser ut. Uppsatsen inleds med en teori om internationell handel för att tydliggöra vad som sker inom ett land vid en liberalisering av handeln. Därefter presenteras tre olika teorier från mikroteoretiskt nivå som beskriver sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete utifrån olika perspektiv. Varje teori följs upp av ett avsnitt där empiriska data från Vietnam analyseras med hjälp av teorin för att koppla samman teorin med verkligheten. Jag har valt att fokusera på Vietnam för att det är ett bra typexempel av ett u-land som öppnat upp landet för handel med andra länder de senaste årtiondet.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ?den goda? läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.

Uppsatsen utgår från upptäckten av ett mönster i Collins teori om interaktionsritualer. Mönstret består i att flera av idéerna och begreppen som används i Collins teori kan förstås som upplevelser av likhet mellan de samspelande individerna. Baserat på upptäckten av detta mönster formuleras uppsatsens syfte. Syftet är att utveckla grunddragen till en ny teori om interaktionsritualer som förklarar interaktionsritualer utifrån individers upplevelser av likhet. För att uppfylla syftet diskuteras fyra aspekter av interaktionsritualer.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Den här studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i Järfälla kommun för att underlätta och strukturera miljöarbetet inom kommunen. Frågorna som ställs är hur planens införande har förändrat arbetet i kommunen och om kommunen är på väg att uppnå de miljömål som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig på en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna Järfälla.Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med miljömålens ansvariga samt analys av kommundokumentation. Metoden som har använts är grundad teori som innebär att undersökningen inte utgår från redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrån resultatet.Resultatet visar att Järfälla kommun är på god väg att uppnå uppsatta miljömål och att miljöplanen har lett till positiva förändringar i miljöarbetet. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mål..

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..