Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov på gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll är delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) användes för att undersöka anledningar till att studenter väljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pålärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetoddär vi har gjort observationer och intervjuer av fem läraresbemötande.

Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka organisationskulturen på Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundläggande antaganden för arbetarna, tjänstemännen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig åt avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader är och varför de uppstår. Vi vill även förstå hur dessa skillnader kan påverka organisationers möjlighet till framgång.Vi har tillämpat en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen på fallföretaget. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har även granskat olika interna och externa dokument.

Titel: Företagens sociala ansvarstagande och inverkan på kunders beteende- En kvantitativ studie på sparbankskunderNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Axel Svensson och Robin StoltHandledare: Agneta SundströmExaminator: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 ? juni Syfte: Syftet med studien är att förklara och testa om det finns ett positivt samband mellan kunders beteende och sparbankernas arbete med filantropi, strategisk filantropi och Corporate Citizenship. Ett delsyfte är att beskriva vilka specifika aspekter av dessa CSR-perspektiv som påverkar kundernas beteende i störst utsträckning.Metod: Studien utgår från en deduktiv hypotetisk forskningsansats och kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enkäter vilka delats ut på tre olika sparbankskontor. Analys av data sker i programmet SPSS för att kunna undersöka sambandet mellan sparbankernas sociala ansvarstagande och dess inverkan på kundernas beteende.Resultat & slutsats: Resultatet visar att positiv korrelation på en statistiskt säkerställd nivå föreligger mellan samtliga av våra testade CSR-perspektiv och kundernas beteende.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur individer med muslimsk tro ser på sin egen livssituation i det svenska samhället, utifrån religionsutövning, familj, synen på heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förståelse för informanternas situation i det svenska samhället. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som är aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. Då studien ämnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.