Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhälle är förväntningarna högt ställda på oss i yrkeslivet, i familjelivet och i många andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utåtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga färdigheter. Hur bör skolan förhålla sig till de elever som saknar dessa färdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats är att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har beträffande två elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tänkbart förhållningssätt till inagerande elever.

Svensk lagstiftning förutsätter att livsmedelsproducenterna är tillräckligt kunniga för att se till att miljön främjar djurens hälsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt så finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att säkerställa nödvändig kunskap. Det finns nationella förslag på att införa krav på utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som håller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt så arbetar även EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? Då lagstiftningen reglerar att alla djur, som hålls i fångenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende så borde det vara nödvändigt att ha kunskap om naturligt beteende.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Vallhundar används av fårproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fåren, såsom vid flyttning, hämtning eller då enskilda individer ska separeras från flocken. Det finns många olika vallhundsraser och border collien är en av de vanligaste som används. Vid vallning utnyttjas fårens vilja att samla sig till en flock vid närvaro av predatorer. Vid stress hos får uppkommer ofta ett förändrat beteendemönster. Vid närvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller främmande människa, bräker djuren mindre än vanligt och stampar i marken.

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor.

Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Djurparker är idag stora attraktionsmoment samt arbetar också med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krävs det att djuren bibehåller sitt artspecifika beteende även i fångeskap vilket kräver ett bra hägn med tydliga mål. Det europeiska lodjuret är ett relativt populärt djur i djurparker i denna del av världen, och är än så länge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förändringar i bytestillgång att lodjurspopulationen minskar. På Skansen hålls två lodjur, en hona och en hane, i treårsåldern tillsammans i ett hägn.

Syftet med uppsatsen är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka spelmissbrukets orsaker, konsekvenser och statens roll. Studien bygger på kvalitativ metod. Resultatet visar att orsakerna till att man hamnar i ett spelmissbruk kan vara flera. Ofta är det en rad faktorer som samverkar med varandra som gör att ett missbruk utvecklas. För många kan det röra sig om ett inlärt beteende.

Forskning angående styrsystem inom evolutionär robotik fokuserar ofta på vad som går att uträtta med självlärda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jämföra beteendebaserade och självlärda styrsystem inom evolutionär robotik. Benämningen beteendebaserade styrsystem används för styrsystem som består av flera underliggande moduler, där robotens övergrippande beteende är uppdelat i flera moduler och där respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. Självlärt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit består av moduler som har åstakommits eller bestämts i förväg.Från resultaten framgår det att både självlärda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de ställs inför. För beteendebaserade styrsystem krävs dock större ansvar från experimentatorn, vars inflytande ökar på grund av att det är flera moduler som skall skapas och koordineras.

Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

I denna uppsats utreds under vilka förutsättningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, när förhandlingarna har pågått en viss tid, skall behöva presentera sakliga skäl för att avbryta förhandlingarna för att undgå skadeståndsskyldighet.Som huvudregel gäller enligt svensk rätt att parterna i en förhandling är fria att avbryta förhandlingen när som helst och utan att ange några skäl. Parterna förhandlar på egen risk och ersätts inte för de kostnader de ådrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgångspunkt kan motiveras utifrån bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.