Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ?borderline event?.

Syfte med denna studie är att beskriva några elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i två olika skolor i år 4. Det var också intressant att jämföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrån åtta utvalda elever från de två skolorna. Studiens syfte och problemformulering påverkade också valet av metoder. Resultaten visar att användningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och därmed ökade också tillförlitligheten.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI?s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet.

Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.

Jag har närmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det är möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skådespelare utifrån behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som på scenen. I mitt arbete har jag använt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en människa ska vara. Jag har utgått från att femininiteter och maskuliniteter betecknar mänskliga karaktärsegenskaper fritt flytande. De har således inget med skådespelarens biologiska kön att göra. Med den utgångspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjälp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer på alla individer oavsett könstillhörighet.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan.

Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's också olika läger när det gäller könet's påverkan på vårt sätt att leda. Om det influerar, eller bestämmer vårt agerande som ledare, eller om det inte har någon som helst betydande påverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framställning och bild av kvinnliga ledare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Tillämpad ?ödesmekanik. För att härleda Eulers ekvationer gås tre fysikaliskaprinciper igenom, som behöver uppfyllas. I ?ödesmekaniken dykerbehovet av att kunna derivera med avseende på både position och tid,därav blir materialderivatan ett naturligt redskap.När vi talar om ?öden stöter vi ofta på benämningen vorticitet.