Syftet med studien är att undersöka hur feminister uppfattar, förhåller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta är relevant för att lyckas bryta de normer som uppstått kring feminister och även för att se hur man själv som feminist arbetar för att nå detta mål. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att påverka stora fenomen i samhället utvecklas, men det ger även förståelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. Frågeställningen är: hur uppfattar, förhåller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillämpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och två individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrågan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger på hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, återskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media är med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förväntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjätte säsongen av det svenska Paradise Hotel. Analysen är strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstånd och heteronormativitet.

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men också om det finns eventuella förutsättningar som måste förändras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer på ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. Utifrån detta sammanställdes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudområden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen är att det inte finns bara en teori att förhålla sig till, utan det gäller att kunna hantera kontexten och förutsättningarna, och utifrån den kunna anpassa sig.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningDetta examensarbete undersöker hur ett globalt industriföretag arbetar med kunskapshantering utifrån ettKnowledge management-perspektiv. Målföretaget undersöks genom Talent management-konceptet People Equity. Vi baserar vår uppsats på empiri bestående av tolv kvalitativa intervjuer med medarbetare från företaget. Våra teoretiska utgångspunkter grundas primärt på Alvesson och Kärremans deskriptiva modell om hur företag arbetar med kunskapsstyrning, Model of managerial intervention. Utifrån analys av insamlad empiri placerar vi ut målföretaget på ovan nämnda matris.

Höglagret på Chassiverkstaden i Södertälje är i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under våren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. Här sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med låg tillgänglighet där kunskap om helheten saknas. Detta innebär att möjlighet till felsökning vid driftstopp är begränsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret beräknades kostnaden att uppgå till närmare 11 Mkr.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhåller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer använts, både med hjälp av fältanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen ägde rum på två olika förskolor där barn i åldrarna tre till fem år observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av ett urval av tidigare forskning utifrån arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder på hur barn skapar, upprätthåller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillägnas utifrån olika faktorer.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptäcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mätningar har gett ungefär samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt våren 1998. 1921 motiverades beslut av att några fördelar med straffet jämfört med andra former inte kunde styrkas.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

I februari 2014 valde Världsnaturfonden (WWF) att ge Nordhavsräkan rött ljus med motiveringen att det i första hand görs dåliga beståndsuppskattningar. Beslutet har skapat heta debatter inom svenskt räkfiske där många intressenter är involverade med olika åsikter och synpunkter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur storskaliga yrkesfiskare ser på fisket som verksamhet men även deras uppfattning om den nuvarande förvaltningen i Skagerrak och Kattegatt. I studien intervjuades totalt fem svenska och danska storskaliga yrkesfiskare som bottentrålar i Skagerrak och Kattegatt. I studien presenteras räkfisket i fyra teman; ideologiska positioner, förvaltning, glappet mellan teoretisk och praktisk kunskap samt synen på naturen.