Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Normativa grundmönster - Sida 14 av 30

SpeciallÀrarens funktion i en inkluderande skola

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

Skrivbordsprogram vs. Webblösningar : En ja?mfo?relsestudie av ekonomitja?nster

Denna kandidatuppsats Àr en fallstudie av webblösningar och specifikt kring ekonomiprogram. Studien omfattar en undersökning för att ta reda pÄ orsakerna till att inte fler smÄföretagare gÄr över till webbaserade lösningar, detta Àr idag högst aktuellt eftersom det blir allt mer populÀrt att arbeta i molnet. MolntjÀnster Àr ett relativt nytt sÀtt att arbeta pÄ och det innebÀr stora förÀndringar för företagen samtidigt som de erbjuder fler möjligheter Àn tidigare. I och med den ökade betydelsen av molntjÀnster och dess arbetssÀtt har vi Àven undersökt vad det finns för fördelar med webblösningar med hjÀlp av befintliga anvÀndare. Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram vilka som Àr orsakerna till att inte fler anvÀnder webblösningar, samt vilka fördelar det finns.

Blickens roll, rubbade positioner och sprickan i det sociala kontraktet i tvÄ verk av Mare Kandre

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Villkoren för att synas : En queerteoretisk studie av litauiska hbt-aktivisters dagliga arbete

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Organisationsmarknadsföring : En fallstudie av IBMs internkommunikation

Ett organisationsvarumÀrke har flera pÄtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kÀrnvÀrden, det ger företaget en möjlighet att sÀrskilja sig frÄn sina konkurrenter och det utgör en överlÀgsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt Àr ett starkt organisationsvarumÀrke efterstrÀvansvÀrt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krÀvs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och hÀr Àr den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas pÄ lÄng sikt. Följaktligen Àr syftet och utgÄngspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus pÄ den interna kommunikationen i företaget utifrÄn de anstÀlldas egna upplevelser ? med motivet att möjliggöra en jÀmförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumÀrken.

#kritik : - En studie av SJ och SAS bemo?tande av kritik pa? Twitter

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Muslimska feminister : En studie om muslimska feminister i Sverige

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

?Du förstör leken!? : En studie om hur normativa praktiker i barns skolvardag skapas och upprÀtthÄlls

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkstÀlls och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av Ätta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn pÄ barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstÄnd bÄde mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

Investeringsprocessen i smÄ företag: fallstudier pÄ tillverkande företag inom Norrbottens trÀindustri

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Fem kvinnors berÀttelser om (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser

Sexuellt tvÄng har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dÀr kvinnor Àr utsatta i högre utstrÀckning Àn mÀn (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvÄng Àr en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie Àr att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berÀttelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer mÄnga exempel pÄ hur kvinnorna förhÄller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Kvinnor och "den manliga blicken" i "casual"-spel

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..

Maximerande av ekosystemtj?nster i urbana kulturmilj?er: En fallstudie om tr?dval i Pommerska tomten i Mariestad

The purpose of this work has been to explore what ecosystem services a small green area in an urban environment can offer and whether specific trees can be used to maximize regulatory ecosystem services in a cultural-historical environment. Additionally, it investigates whether there is any difference in ecosystem services depending on whether these trees, or trees that better fit into the cultural-historical environment, are used. Through simulations and comparisons with existing trees in Pommerska tomten, Mariestad, Sweden, a pocket park within a national interest area, different hypothetical tree planting options are analyzed and evaluated. To measure ecosystem services, the website My-Tree, developed by the US equivalent of the Department of Agriculture, was used. By inputting data about the tree, such as location, species, vitality, stem diameter, and solar exposure, My-Tree calculates some of the ecosystem services the tree provides.

?Ordning och reda?, hur nÄr man dit? ? om lÀrarkontroll i klassrummet. Ett studiefall av ett arbetslag pÄ grundskolenivÄ i Malmö.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

Maxgate : En skandalstudie i normperspektiv

Den hÀr kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhÀllet och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter pÄ internet blottlÀgger jag samhÀllsideal om makt och politik och de normativa grÀnser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. PÄ sÄ vis lyfter jag upp vad det Àr som upprör mÀnniskor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhÀllsideal och normer i öppen dager. Studien syftar ocksÄ till att visa pÄ spÀnningar inom samhÀllsidealen och hur normer tolkas olika, men Àndock beskrivs pÄ samma sÀtt.

Copenhagen Consensus - om det logiskt etiska sambandet mellan beslutsetik, vÀrdeideal och etisk tradition.

Uppsatsen utgÄr frÄn en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus vÀrdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstÀmmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende pÄ den etiska tradi-tionen. UtifrÄn denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrÄn den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med vÀrdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör frÀmst dess resultat och faktiska frÄgestÀllning. Slutsatsen Àr att pÄ grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och vÀrdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frÄgestÀllning och ge ett anvÀndbart resultat.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->