Denna uppsats behandlar frÄgan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar pÄ frihet eller ett system som fokuserar pÄ rÀttvisa? Som frÄgestÀllningen vittnar om Àr uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv dÀr de klassiska vÀrdena frihet och rÀttvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. TvÄ alternativa vÀga presenteras, antingen att slÀppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förÀndring. Resultatet pÄvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rÀttvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Syfte:Att med utgÄngspunkt ifrÄn gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en grÀsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington dÀr den sistnÀmnde sades representera nÄgotfrÀmmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framstÀllderörelsen i mÄngt och mycket som populistisk med Äterkommande rasistiskatendenser frÄn sÄvÀl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet Ä sin sida Äberopade dÀremot rörelsen som mer legitim i dess sÀtt attvÀcka entusiasm bland republikanerna.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

ABSTRACTThe EU as a normative power in Belarus ? a critical caseBy Anna JohnssonUniversity of VÀxjöSchool of Social SciencesSpring semester 2007The European Union?s identity is a much debated topic. Some say it?s a unique actor in the international arena because of the different tools it has at its disposal. Ian Manners claims that the EU is what he calls a normative power.

Although Sweden has democracy implemented in its Constitution, because of being a monarchy, it has a non-elected Head of State. The purpose of this thesis is on the one hand to show if it is possible to normatively legitimate the Swedish monarchy and on the other hand to display if and how the three biggest Swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen justify monarchy by making a content-oriented analysis of their coverage of King Carl XVI Gustaf's political statement during his state visit in Brunei 2004.By using consequentialism and deontology as perspectives I will show that it overall is not possible to normatively justify the Swedish monarchy compared to a Swedish republic with an elected Head of State. This is mainly because democracy is implemented in the Swedish Constitution. In all three newspapers there is only little debate on the Constitution. Most commonly journalists criticize the King's statement but not monarchy as an institution.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

"Gömd men inte glömd" Àr resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frÄgestÀllningen: "Àr förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhÄllandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del Àr av normativ karaktÀr dÀr vi faststÀller en demokratinorm genom den rÄdande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkÀlla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Systemutveckling Àr en komplicerad process som krÀver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att anvÀndare till systemet skall kunna anvÀnda systemet pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs det att systemet uppfyller anvÀndarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt fÄ tillfÀlle till att pÄverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och pÄ vilka sÀtt som anvÀndare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer frÄn sex IT-företag utförts för att faststÀlla vilka uppfattningar och syner företagen har pÄ dessa tvÄ systemutvecklingsansatser.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

I denna uppsats undersöks hur deltagarkulturen ser ut pÄ grÀsrotsnivÄ, hos de som skriver och lÀser fan fiction. UtifrÄn tvÄ fan fic-berÀttelser undersöks interaktionen mellan författare och lÀsare. Eftersom forskningen inom fan fiction och deltagarkulturer belyser möjligheten till lÀrande undersöks hur och om konsumenternas produktion pÄ denna nivÄ frÀmjar lÀrandet i skapandet av fan fiction. En intressant aspekt nÀr det gÀller deltagarkulturen Àr hur grÀnsen mellan producent och konsument blir diffus. Kan man, utifrÄn undersökningen utlÀsa om grÀnsen mellan dessa, producent och konsument ? författare och lÀsare ? upplöses? FrÄgestÀllningar för undersökningen Àr:Hur interagerar lÀsarna och författarna med varandra?PÄ vilka sÀtt engagerar sig lÀsarna i berÀttelsen och dess utveckling? Hur förhÄller de sig till författarens tolkning och hur ser de/anvÀnder de sin roll som lÀsare?PÄ vilka/vilket sÀtt uppmanar och/eller uppmuntrar författarna kommentarer och respons frÄn sina lÀsare? Hur hanterar de kommentarerna?I vilken utstrÀckning framtrÀder en informell lÀrmiljö pÄ communityt? Hur ser den ut och kÀnnetecknas den av deltagarkulturen?.

Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrÄn en socialpedagogisk modell bestÄende av fyra teman; relation, lÀroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstÄ och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrÄn den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgÄende under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser Àr att de professionella arbetar utifrÄn den socialpedagogiska modellen nÀr de; skapar relationer med vardaglig och informell prÀgel, utformar lÀroprocesser i syfte att frÀmja social förÀndring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt anvÀnder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..