Ofta rör sig en aktie markant efter att företaget släppt en kvartalsrapport och ofta ser man notiser i dagspressen som denna: ?Byggbolaget Skanska rusade 7,5 procent efter en kvartalsrapport som var bättre än väntat? (Di.se 05-11-04) Kan det vara möjligt att i förväg veta tidpunkten när aktiekursen kommer att röra sig mer än normalt? Kan det även finnas en indikator som visar på storleken hos hoppen i aktiekursen vid denna bestämda tidpunkt? Tidpunkten för när kvartalsrapporter släpps vet man i förväg och kunskap om sådana samband skulle kunna gå att utnyttja till ens fördel. Denna uppsats syftar till att närmare försöka förstå vad som händer med aktien när kvartalsrapporter släpps men även att försöka få klarhet i om det går att förutspå denna rörelse utifrån hur analytikerna värderat aktien innan kvartalsrapporten släpps. Med hjälp av statistisk analys studeras USAs 100 största företag för att få klarhet i om ett samband föreligger mellan analytikers värdering och volatilitet i aktiekursen då kvartalsrapporter släppts. Vi sorterar även in de olika företagen efter bransch och ser hur de rör sig vid kvartalsrapporter samt hur svårvärderade företagen är i de olika branscherna.

Syftet med den här litteraturstudien var att ta reda på och förse djursjukvården med information kring akut- och intensivvård inriktad mot omvårdnad samt smärtutvärdering på kanin, för att på så sätt försöka höja standarden på kaninsjukvården. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smärta och sjukdom, något som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptäcks och det kan då vara svårt att bedöma hur sjuka eller smärtpåverkade de är. Samtidigt är kaniner extremt lättstressade och det är mycket viktigt att hela tiden hålla dem i en miljö och hantera dem på ett sätt som inte är stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebär att ta reda på hur sjuka de är, parametrar att utvärdera är bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande åtgärder vara nödvändiga innan en noggrannare undersökning kan äga rum.

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen.

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället.

Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.

I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan? Den här studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

De verktyg som används i omvärldsanalyser idag har sitt ursprung i metoder utvecklade för två decennier sedan för marknader som kan kännetecknas av förhållandevis stabila förhållanden. Detta gör att det för vissa marknadstyper kan finnas behov av nya verktyg för att genomföra analysen. En marknadstyp som skiljer sig markant från de stabila marknader som verktygen är utvecklade för är den framväxande/nubildade marknaden. Dennaa karakteriseras ofta av snabba förändringar och hög osäkerhet bland aktöerna. I denna rapport undersöks behovet av att modifiera de befintliga verktygen samt testa huruvida en eventuell ny modell fungerar, eller behöver utvecklas vidare.

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar.

Detta arbete behandlar mätmetoder för detektering av partiella urladdningar (kallad PD från engelska benämningen Partial Disharge) i HVAC- och HVDC- högspänningskablar. HVAC står för ?High Voltage Alternative Current? och HVDC står för ?High Voltage Direct Current?. När en viss hög spänningsnivå överskrids i kabeln uppstår olika typer av partiella urladdningar och dessa skadar kabelns isoleringsmaterial. PD- intensiteten ökar med tiden och om de tillåts fortlöpa under en längre tid kan de med tiden helt bryta ned isoleringsmaterialet vilket leder till ett fel.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor.