Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

WesDyne TRC sysselsätter sig med oförstörande provning av Kärnkraftverk, både i Sverige ochutomlands. WesDyne TRC tillverkar och konstruerar robotar vilka är kapabla till att utföra dentyp av inspektion som efterfrågas av kärnkraftverken.En av dessa inspektionsrobotar är T-skannern, en smal robot vilket gör den lämpad till att utförainspektionsarbeten i smala spaltutrymmen. Fyra sugkoppsmoduler får manipulatorn att fästa motreaktortanksväggen. Detta genom att skapa undertryck med hjälp av trycksatt vatten. Dettrycksatta vattnet regleras med hjälp av ventiler.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och reflektera över det som hänt.

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och självbestämmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda på vilket nätverk den enskilde individen har behov av för att hävda sina laggivna rättigheter och se om lagens mål om självbestämmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut på insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hävdar den enskildes självbestämmande. Uppsatsen utgår från ett Aktör-Nätverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie. Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet.

Syftet med mitt examensarbete är att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrågor och kommunikationsprocesser, med utgångspunkt i konstnären Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting från 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot våra heteronormativa föreställningar utrycks så explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga läsningarna väcker ett behov av att förstå bilden på ett mer nyanserat sätt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrån teorier som ligger till grund för många konstnärer som väljer att röra sig i gränslandet för det samhället satt upp som norm.