Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

Denna uppsats behandlar frågan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests användbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs här av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivåer under olika former av avvikelser från nollhypotesen, varvid intresset särskilt är inriktat på hur kombinationstesten klarar sig. Men även frågan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmåga att hålla sina signifikansnivåer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians när störningstermerna har olika varians respektive ej är normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjälp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar på att kombinationstesten klarar sig väl i förhållande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten när det gäller styrkenivåer, förutom då störningstermerna är symmetriska, platykurtiska och med lika varians.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

Detta är en studie vars syfte är att undersöka vilka attityder ett urval aerobicstränande kvinnor har till sin egen träning samt att utforska vilken femininitet de konstruerar genom och i sin träning. Studien har sin grund i sex kvalitativa intervjuer med frekvent aerobicstränande kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna har utgått ifrån de starkast lysande teman som framgått i kvinnornas berättelser, vilka är femininitet, normalitet och disciplinering. Teoretiker som används är Judith Butler, Michel Foucault och Beverly Skeggs. Studiens analys visar att det finns en överbyggande disciplineringsgrund när det kommer till syn på kropp och träning.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.