Denna uppsats behandlar frågan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests användbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs här av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivåer under olika former av avvikelser från nollhypotesen, varvid intresset särskilt är inriktat på hur kombinationstesten klarar sig. Men även frågan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmåga att hålla sina signifikansnivåer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians när störningstermerna har olika varians respektive ej är normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjälp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar på att kombinationstesten klarar sig väl i förhållande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten när det gäller styrkenivåer, förutom då störningstermerna är symmetriska, platykurtiska och med lika varians.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

Detta är en studie vars syfte är att undersöka vilka attityder ett urval aerobicstränande kvinnor har till sin egen träning samt att utforska vilken femininitet de konstruerar genom och i sin träning. Studien har sin grund i sex kvalitativa intervjuer med frekvent aerobicstränande kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna har utgått ifrån de starkast lysande teman som framgått i kvinnornas berättelser, vilka är femininitet, normalitet och disciplinering. Teoretiker som används är Judith Butler, Michel Foucault och Beverly Skeggs. Studiens analys visar att det finns en överbyggande disciplineringsgrund när det kommer till syn på kropp och träning.

The point of this study is to present how youths today experience fellowship and deviancy in relation to the different themes that have been chosen to interpret the results. I have treated questions about family, friends, experience of fellowship and deviancy. I have chosen to interview five young adult women and men in order to be able to understand their experiences of fellowship and deviancy. The study has a qualitative approach.In order to be able to interpret the result I have used theories about symbolic interaction, normality and meaning of fellowship. The results show that family is an important part of fellowship and that fellowship means much to form a conception about oneself.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors benä-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes på ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till ämnet där det visas på hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt också vad för tidigare forskning som gjorts i ämnet. Metoden som används är en enkätstudie med såväl frågor med fasta svarsalternativ som öppna frå-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga de föreställningar rektorer har om elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens när de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad på Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av våra slutsatser.

Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur fäder anser sig bli bemötta i sin föräldraroll av socialtjänsten, när de valt att bryta med kriminaliteten. Vi syftade även till att undersöka hur fäderna uppfattar sin föräldraroll och hur de tror att deras barn har påverkats av pappornas kriminella bakgrund. Vi genomförde fem kvalitativa intervjuer med före detta kriminella fäder med fokus på deras upplevelser av socialtjänstens bemötande och bedömning.Vi har kunnat se att våra informanter har till övervägande del negativa erfarenheter gällande bemötande från socialtjänsten. Informanternas uppfattning är att deras kriminella bakgrund ligger dem till last när det kommer tillbedömningar. Vi har analyserat resultatet utifrån begreppen makt, kommunikation samt Normalitet och avvikelse.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en jourhemsplacering påverkar ungdomars självbild. I studien har en teori gällande avvikelse använts, samt symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget är av stor betydelse i ungdomars skapande av sin självbild. Ungdomarna i studien upplever känslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhället idag. Denna avvikelse upplevs på olika sätt och i olika hög grad beroende på hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.

Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.