Sök:

Sökresultat:

468 Uppsatser om Normala röster - Sida 24 av 32

Klienten ä(ge)r problemet. En diskursanalys om socionomstudenters beskrivningar av klienter

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

"Idag ska man ha sex, massor av sex...". : En kvalitativ studie om individens upplevelse av samhällets sexuella diskurs och hur hon förhåller sig till den beteende-och känslomässigt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.

"IDAG SKA MAN HA SEX, MASSOR AV SEX..." : En kvalitativ studie om individens upplevelse av samhället sexuella diskurs och hur hon förhåller sig till den beteende som känslomässigt

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt?Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.

En, två, tre eller sex luftpuffar? : En studie om hur medelvärdet för det intraokulära trycket ändras beroende på hur många mätningar som görs med en non-contact tonometer

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur stor skillnad det gör för medelvärdet på det slutgiltiga intraokulära trycket (IOP) då det mäts en, två, tre eller sex gånger med en noncontact tonometer. Syftet var också att komma fram till vilket antal mätningar som borde vara det korrekta.Metod: Alla mätningar utfördes med hjälp av Topcons non-contact tonometer CT-80A. Mätningarna upprepades på båda ögonen till dess att sex korrekta värden hade mätts upp. Högerögat mättes alltid först. Alla försökspersoner i studien hade normala IOP-värden.

Termisk energilagring i borrhål : En studie av borrhålets temperaturinverkan på värmepumpens värmefaktor

Sverige har en hög andel installerade bergvärmepumpar, som är en typ av vätska-vatten värmepump. Ett problem som finns för befintliga bergvärmesystem är att berget med tiden kyls ned då returslangen till borrhålet konstant levererar kyla till berget. Till följd av detta mister systemet en betydande del av sin verkningsgrad samtidigt som det i extrema fall kan leda till permanent isbildning i borrhålet.Ett sätt att motverka detta problem är att tillämpa termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål. Den internationella benämningen för denna teknik är ?Borehole Thermal Energy Storage, BTES?.Rapporten har behandlat en friliggande enplansvilla med ett befintligt bergvärmesystem som tillämpar termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål med solvärme.

Från avfall till lönsam produkt: egenkontroll och produktmärkning av järnsand vid New Boliden Rönnskärsverken

Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en slagg som främst består av järn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.

Lidköping och vattnet : Hur en kommun kan använda geografiska informationssystem inför en översvämningssituation

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Pasteurellainfektioner orsakade av kattbett

Kattbett är vanliga både inom veterinär- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sår som är svåra att rengöra och lätt blir infekterade med bakterier från kattens munflora. Rodnad, svullnad, värme och ökad känslighet i området kring bettet är karakteristiska symptom som uppstår i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett är huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men även allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta är fallet när människor blir bitna, då händer och armar är de vanligaste lokalisationerna för kattbett.

Serumaktivitet av matrix metalloproteinas-2, -9 och -14 hos hundar med myxomatös mitralisklaffdegeneration

Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en grupp proteolytiska enzymer som degraderar komponenter i vävnaders extracellulära matrix (ECM). Dessa proteiner spelar en viktig roll i många fysiologiska och patologiska processer. Enzymerna anses vara delaktiga vid olika typer av hjärtsjukdomar där de genom att utöva sin effekt påverkar sammansättningen hos ECM. Aktiviteten hos MMPs hämmas av TIMPs (tissue inhibitors of metalloproteinases) som är enzymernas specifika inhibitorer. Balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ECM är nödvändigt för att bibehålla hjärtvävnadens normala struktur och funktion.

Kammararytmi hos hund : behandling ? när och med vad?

Ventrikulära takyarytmier är den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar. Ventrikulära extraslag (VES), när depolarisationen utgår från kammaren, är den mildaste formen. Flera VES på rad med en hög hjärtrytm kallas ventrikulär takykardi (VT) och kan utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) då inget blod pumpas ut i kroppen. Arytmier upptäcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avläsningar kan identifiera en arytmi om den är vanligt förekommande. Allt vanligare blir användningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som läser av hjärtrytmen under ett helt dygn. AEKG är mycket användbar för att upptäcka oregelbundna arytmier.

Betongbalkar förstärkta med kolfiberkomposit: en studie av
böjkapacitet i kallt klimat

I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika sätt.

Analys av dimensionerande temperaturer från värmeåtervinningsbatteri till frånluftsvärmepump

Det finns i dagsläget ett stort antal bostadshus som inte har någon värmåtervinning i ventilationssystemet. För att uppnå energiförbrukningsmålen till 2020 och 2050 är ett alternativ att sätta in värmeåtervinningsbatterier i frånluftskanaler som ansluts till en värmepump.Syftet med detta projekt har varit att undersöka hur energiförbrukning och årlig kostnad påverkas av temperaturer från värmeåtervinningsbatteri. Parametrarna som har undersökts är normala variationer av:-          Frånluftstemperatur-          Fukthalt i frånluft-          Frånluftsflöde genom batteri-          Vätskeflöde genom batteriUtöver detta har även totalvärmefaktorn för anläggningen undersökts beroende på om det är en varvtalsreglerad värmepump som används jämfört med en värmepump med steg samt hur totalvärmefaktorn har påverkats när solfångare ansluts till systemet.Vid beräkningar och simuleringar har två värmeåtervinningsbatterier undersökts, ett traditionellt batteri från Luvata och ett nålrörsbatteri från Retermia. De två värmepumparna som har undersökts är en fastighetsvärmepump från IVT och en industrivärmepump med varvtalsreglering från Kylma. Dessa beräkningar och simuleringar har utförts i programmet Coils och Microsoft Excel.De fall som har undersökts är:Fall 1: Luvata-batteri anslutet till Kylma-värmepumpFall 2: Retermia-batteri anslutet till Kylma-värmepumpFall 3: Luvata-batteri anslutet till IVT-värmepumpFör att få en bild av hur lönsamt det är att värma tappvatten med värmepump kontra fjärrvärme har fjärrvärmepriser och elpriser jämförts.

En minoritet i minoriteten - kuratorers bilder av funktionsnedsatta ungdomar med invandrarbakgrund.

Syfte:Tonårstiden är en omvälvande tid, där ungdomar ska gå igenom stora förändringar, från att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebär många utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsättning blir utmaningen allt större, då processen påverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sätt att se på deras förmågor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna på habiliteringen träffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats är att ta reda på kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och självständighetsmöjligheter.Metod:Med utgångspunkt ifrån vårt syfte och frågeställningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anställda inom habiliteringen.

Surfaktant protein D - fysiologin och dess roll som biomarkör för perifera lungproblem hos djur

Användningen av biomarkörer inom medicin är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar på humansidan och har därför även börjat studeras inom veterinärmedicinen. Surfaktant protein D är ett relativt lungspecifikt protein och produceras främst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och är därför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det också visat sig vara grundläggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en beståndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan är dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D är så basalt för lungan påverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

Uppföljning av rörelsemätning i gruvdammen i Aitik

Gruvdammen i Aitik utanför Gällivare råkade den 8:e september år 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att Länsstyrelsen efter en utredning föreslog en skärpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mätresultat kände sig SWECO osäkra på vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek på rörelserna en varningsnivå bör sättas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten från inklinometermätningarna har föreliggande examensarbete genomförts.

<- Föregående sida 24 Nästa sida ->