Sök:

Sökresultat:

468 Uppsatser om Normala röster - Sida 25 av 32

Artefakter vid en MR-undersökning

En artefakt Àr en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel pÄ grund av förÀndringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan Àven vara pÄverkade av patientens normala rörelser, sÄsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mÀngd olika typer av artefakter. Patientrörelse Àr det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast Àr relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjÀrtpulsation.

Köns- och heteronormer i ett digitalt paradis

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framstÀllningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero pÄ. Syftet Àr Àven att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna pÄ sociala medier kan ha för anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse pÄ Twitter? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt och vad kan det bero pÄ?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha nÄgon betydelse för Twitter-anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt??. För att uppnÄ syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inlÀggen pÄ hashtagen #paradisehotelse.

Könsneutrala Àktenskap - hur ser media pÄ saken?

Denna uppsats behandlar frÄgan könsneutrala Àktenskap. NÀrmare bestÀmt sÄ var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna frÄga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frÄgestÀllningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande vÀrderingar som artiklarna producerade samt byggde pÄ. Dessutom tittade jag pÄ vilka kÀllor samt aktörer som framkom i artiklarna och pÄ vilka villkor de fick framtrÀda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar frÄn varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Variationer- En intervjustudie om sexualitet och uppfattningen av det normala

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To ?fit in? and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context.

VÄldets vittnen. - En kvalitativ intervju- och vinjettstudie om socialtjÀnstens insatser för barn som bevittnat vÄld i hemmet

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Effekter av lÄg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestÄnd

Varje Är genomför Södra skogsÀgarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestÄnden som blir uppföljda har en lÄg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hÄrt. MÄlen med rapporten var att undersöka om dessa bestÄnd har nÄgra sÀrskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestÄnd. Totalt inventerades 19 granbestÄnd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem Är sedan. Vid den tidigare inventeringen sÄ hade tio bestÄnd lÄg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma trÀd i brösthöjd som vid det första tillfÀllet, vidare mÀttes höjden pÄ det grövsta trÀdet pÄ provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillvÀxt och se gallringsbehov.

Krisplanering och ledarskap - en studie av Sydkraft AB

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador pÄ bl.a. vÄr elförsörjning. Denna storm kom att innebÀra stora ekonomiska skador för hushÄllen och företagen. Sydkraft NÀt AB drabbades vÀldigt hÄrt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgÄ frÄn teorin om hur en krisplan bör se ut och innehÄlla, för att dÀrefter se om Sydkrafts krisplan överensstÀmmer med denna. Efter att vi undersökt frÄgan, valde vi att gÄ vidare med att undersöka den mest intressanta frÄgan, nÀmligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari dÄ stormen slog till.

Specifik vÀrmeanvÀndning : Metod för framtagning av den specifika vÀrmeanvÀndningen för fjÀrrvÀrmeanslutna flerbostadshus via Metrias fastighetsregister

FjĂ€rrvĂ€rme Ă€r idag den vanligaste uppvĂ€rmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en tĂ€ckningsgrad uppemot 90 %. LĂ€nge har fjĂ€rrvĂ€rme varit det billigaste uppvĂ€rmningsalternativet för fastigheter i tĂ€torter, men har pĂ„ senare tid fĂ„tt konkurrens av bland annat billiga och effektiva vĂ€rmepumpar. För att behĂ„lla sina fjĂ€rrvĂ€rmekunder stĂ€lls det krav pĂ„ leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders vĂ€rmeanvĂ€ndning samt vĂ€rmebehov. Ett sĂ€tt att göra detta Ă€r att fĂ„ fram kundens specifika vĂ€rmeanvĂ€ndning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att fĂ„ fram den specifika vĂ€rmeanvĂ€ndningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Metrias fastighetsregister för sammanstĂ€llning av ytorna för Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder.

Avhopparnas problematik : En studie om avhopp, sekter, hjÀlp och symbolisk interaktionism

SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.

Flödessimulering av hydraulcylindertillverkning: vid Wipro i SkellefteÄ

Wipro Infrastructure Engineering i SkellefteÄ tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget Àr ledande pÄ den europeiska marknaden och har ny Indisk Àgare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans Àr koncernen den tredje största tillverkaren i vÀrlden av hydraulcylindrar. MÄlsÀttningen Àr sjÀlvklart att bli nummer ett. Det görs och har gjorts stora satsningar pÄ att förÀndra tankesÀttet för hur produktionen av hydraulcylindrar ska se ut i SkellefteÄfabriken.

Flödessimulering av hydraulcylindertillverkning: vid Wipro i
SkellefteÄ

Wipro Infrastructure Engineering i SkellefteÄ tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget Àr ledande pÄ den europeiska marknaden och har ny Indisk Àgare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans Àr koncernen den tredje största tillverkaren i vÀrlden av hydraulcylindrar. MÄlsÀttningen Àr sjÀlvklart att bli nummer ett.

Mys i kuddrummet : En intervjustudie om hur ett verksamt arbetslag med förskollÀrare ser pÄ barns sexualitet

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollÀrare har pÄ temat barns sexualitet. Studiens huvudfrÄgor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan Àr om barns sexualitet, hur förskollÀrarna reflekterar och agerar kring Àmnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrÄgorna var vilket utrymme barns sexualitet fÄr i vardagen pÄ förskolan. Den tidigare forskningen Àr överens om att barns sexualitet lÀnge varit tabubelagt och inget som förskollÀrare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen Àr Àven överens om att det Àr viktigt för förskollÀrare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att anvÀnda ord och begrepp som Àr lÀtt för barnen att förstÄ för att göra barnens sexualitet synlig och bekrÀftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag bestÄr av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollÀrare.

?AkutsjukvÄrd nÀr den Àr som bÀst? : En kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenheter frÄn internationellt humanitÀrt arbete

Bakgrund: Internationellt humanitÀrt arbete Àr ett omrÄde dÀr sjuksköterskor Àr aktiva. Att delta i internationella humanitÀra insatser innebÀr emellertid att arbeta i miljöer annorlunda frÄn de normala med andra förutsÀttningar. Miljön dÀr sjuksköterskan arbetar pÄverkar ocksÄ omvÄrdnaden och det ingÄr tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön dÀr arbetet Àger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte kÀnner sig tillrÀckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitÀra insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berÀttelser.

HyressÀttning pÄ bostadsmarknaden i Stockholm.En analys av Stockholmsmodellen.

HyressÀttning Àr föremÄl för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressÀttningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvÀrdessystemet som innebÀr att tvÄ lika lÀgenheter ska ha likvÀrdig hyra och om tvist uppstÄr finns bestÀmmelser som reglerar detta. BruksvÀrdeshyra innebÀr att hÀnsyn tas till fastighetens och lÀgenhetens standard, utrustning i lÀgenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvÀrden och hyresgÀstorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. BruksvÀrdessystemet infördes 1968.

Projektarketyper som modell

Projekt har blivit en arbetsform som Àr vanlig i mÄnga branscher, i mÄnga organisa-tioner och för mÄnga olika uppgifter, och som dessutom ofta Àr det normala sÀttet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa Àr vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De Àr ofta tÀnkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma sÀrdrag, t.ex. likartade projektmÄl, genomförs i samma bransch eller har fokus pÄ vissa aktörer.Undersökningen utgÄr frÄn en modell som bestÄr av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förÀndringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans pÄ ett stiliserat sÀtt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen Àr i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder pÄ att den domÀn som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmÀssiga organisationer och dÀri frÀmst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgrÀnsad domÀn.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->