Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Karlshamns AB, husdjursföreningarna i Blekinge-Kronoberg och Halland, samt Svenska Lantmännen i Skåne. Arbetet handlar om fettutfodring till mjölkkor. Fetterna som har använts är två olika sorters kalciumförsåpat fett som består av 85% fett och ca 15% kalcium samt ett härdat fett som består av 98 % fettsyror. De kalciumförsåpade fetterna innehåller en hög andel C18:1 och C16:0 och det som skiljer de två fetterna åt är i princip förhållandet mellan C18:1 och C16:0 fettsyrorna. Det härdade fettet består i stort sett enbart av C16:0 och C18:0 fettsyror, se tabell 2 och 12.

Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större.Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder.Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden.

InledningFondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.ProblemområdeFondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

En aktieindexobligation är en strukturerad produkt vilken är uppbyggd av två finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behålls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hävstångseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp är garanterat har produkten en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation är dock inte riskfri.

The purpose of this study was to compare normal electroretinographies (ERGs) from three different canine breeds in order to evaluate if there were any marked similarities or differences between these breeds as to ERG responses. It is known that healthy dogs from different breeds but also dogs within the same breed but in different age categories may have different appearances of their ERG responses. This may be a problem when evaluating if an ERG is normal or not from a dog within a breed not previously examined. Because of this it is important to obtain normal values for each breed and age group in order to be able to use these for later comparisons of ERGs obtained from individuals affected with various retinal diseases. In this study we have chosen to examine dogs within the three breeds: Labrador Retriever (LR), English Springer Spaniel (ESS) and Chinese Crested Dog (CCD). All of these breeds may be affected with hereditary retinal diseases such as Progressive Retinal Atrophy (PRA). It is possible that ERG-responses vary due to a number of different factors.

Sömn är ett grundläggande behov som bland annat är viktigt för kroppens återhämtning och för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. När människor blir svårt sjuka och hamnar på en intensivvårdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. Själva sjukdomen påverkar sömnen samtidigt som det finns många olika faktorer i intensivvårdsmiljön som bidrar till en störd sömn och dygnsrytm. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå vikten av sömn och arbeta för att främja en god sömn och normal dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat på en kunskapsbrist inom detta område hos vårdpersonal och att området inte skulle vara så högt prioriterat.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagsförvärv påverkar värdet för det förvärvande företagets ägare. Vidare vill vi även urskilja vad som ger positiv påverkan på värdet och bygga en strategi utifrån detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primärdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jämförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat är noterade på Stockholmsbörsen och genomförde ett förvärv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhället kring ersättningen som          verkställande direktörer erhåller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkställande direktörer sig förtjänt av dessa ökade kompensationsnivåer ur ett aktieägarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersättningen som tilldelas verkställande direktören och den avkastning som kommer aktieägarna till gagn? Och vilken modererande påverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollägarna, tänkas ha på detta eventuella samband?Problemformulering: Hur påverkar den verkställande direktörens rörliga ersättning ett företags avkastning? Och vilken, om någon, påverkan har ägarskapsstrukturen i   företagen på sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara om och i så fall hur den rörliga   ersättningen till den verkställande direktören påverkar aktieägarnas avkastning samt vilken effekt ägarskapsstrukturen i företag har på sambandet.Metod: I studien används en kvantitativ metod där det empiriska materialet har    insamlats genom årsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingår i studien är noterade på antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och därigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersättningen till verkställande direktören och studiens fyra avkastningsmått ROA, ROE, aktiekursförändring och BHR har påvisats.

Uppsatsens syfte är att jämföra risk och avkastning från en etisk fond med risk och avkastning från åtta slumpmässigt valda fonder och SIX RX-index för att utreda om etiska investeringar är jämförbara med andra investeringar. Skälet till att en egen etisk fond sätts samman är att vi ser problem med innehållet i etablerade etiska fonder.Genom att ställa upp finansiella och etiska kriterier har vi valt ut 34 bolag som ingår i vår egenkonstruerade etiska fond. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att jämföra fondernas utveckling genom att studera fondernas avkastning, risk och sharpe-kvot under perioden 2002 - 2004.Inledningsvis placeras uppsatsen i ett teoriskt ramverk och den effektiva marknadens relevans för arbetet förklaras. Därefter följer en allmän diskussion om små placerares val och möjligheter i fråga om sparande. Utvärdering av fonder beskrivs därefter ingående och tre olika metoder att mäta en fonds prestation diskuteras.