Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse väckts för hur socialarbetare arbetar med och förhåller sig till den könade praktikens ojämlika villkor. Uppsatsens syfte är att utforska om, och i så fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom några delar av det sociala arbetet, med hjälp av socialarbetares egna berättelser. Inledningsvis diskuteras centrala frågor som vad ett socialt problem är, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad än killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare föreställningar och konstruktioner av problem, förhållningssätt till dessa och förändringspotential för arbetet.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Denna rapport jämför tre stycken texturmappningsalgoritmer vars uppgift är att öka detaljrikedomen på ytor utan att tillföra några extra polygoner. Algoritmerna är tre stycken pixel-shaders vars uppgift är att skapa illusionen av tre dimensioner istället för två på de ytor algoritmerna är applicerad på. Ytor med få polygoner ska se ut att bestå utav många fler.Fyra expriment har utförts på tre, till formen mycket olika, 3D-modeller tillsammans med tre olika texturuppsättningar berstående utav färg-, normal- och höjdtextur.Resultatet visar att alla tre tekniker har olika starka och svaga sidor och på så vis sina optimala användningsområden..

Bakgrund: Sexualitet innefattar en människas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet är känsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en värdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en känsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansåg det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vården.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie är att beskriva hur en persons sexualitet påverkas av att erhålla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa och tre är kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom såväl databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundärsökning med utgångspunkt i funna artiklars referenslistor.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten.

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor:Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet?Vad anses hota kristendomens livsetik/värld?Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen..

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

INTRODUKTION: Sexuell hälsa anses vara en viktig del av livet och nära förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan påverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att få information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, då kommunikation och hälsofrämjande arbete är en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsställt i den utsträckning patienter önskar.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Bakgrund: Patienter med sexuella problem finns överallt inom vården och studier visar attdetta är ett ämne som patienterna gärna hade pratat mer om. Enligt WHO:s sexuellarättigheter har alla människor rätt till sexualupplysning och att erhålla information relateradtill sexualitet. Som det ser ut nu är sökordet ?Sexualitet/Reproduktion? något som sällan elleraldrig dokumenteras under. För att tillgodose patientens behov bör sjuksköterskan därför hakunskap och insikt i vanligt förekommande sexuella problem och läkemedelsbiverkningar.Syfte: Vårt syfte är att undersöka sjuksköterskans inställning till att prata med patienter omsexualitet.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa berör flera områden hos en människa, både fysiska, emotionella, mentala och sociala. Sjuksköterskans ansvarområde omvårdnad sträcker sig även det över dessa delar då patientens basala och specifika omvårdnadsbehov ska tillgodoses. Samtal om sexualitet ingår i sjuksköterskans arbete, men trots detta visar forskning att väldigt få sjuksköterskor tar upp ämnet sexualitet med sina patienter. Studier visar även att det är ett ämne som patienter gärna hade pratat mer om. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker till varför sjuksköterskor inte samtalar med patienter om sexualitet.

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.